Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till det förnäma hems, som här sitt hofvad saknat,
Yill detta vara sagdt: Här ondrar ingen på
Att onder sorgedok så täta tårar gå
Och af så stor forlast så mycken klagan vaknat
Dock skall’ man andra, om den ey hagsvalas kande?
Bort sådan hednisk sorg! Vårt christna hopp och troo
Tvärt om försäkrar oss om lijf och evig roo,
När dessa Ögon sidst till grafven sammanblande.
Säll den, som så i tijd får denna vägen vandra,
Att han har lett sin Gad och left sig siel fvom nog.
Att flera sorga än sig glädia det han dog,
lledh sielf sig väl förnögd och ey besvärlig andra.
Don så lagdt an sin tijdb, den tijd han tijden niutit
Att kvarken själen med dess kropp eir minnet dör,
Så hållit sig att det ey afond tadla töhr,
Ey tadla tor fast han det i sin barm fortratit,
Som dör förr än han dör och vijd så farlig koosa
Förtror sig Gadh, då han om hamn kan ha godt hopp.
Eij drar sin bättring åt tilis liaset brannit opp,
Och endast veekan månd med röök ur pijpan oosa.
O, trefalt sälla siäl, hvars kropp vi na förvara
I jord till verldxens qväll, då han, om någon, har
Förnuftigt braka vist den tijd, dig gifven var,
A t tu det redligt kan för God och man försvara.
To gick ey om med sveek, tin tanga och titt hierta
Vor i ett godt förstånd intill dess sista slat
Din last var ej med dem, som spy sin galla ot
Och gerna oförskylt hoos folk sin nästa svärta.
Din präst bestod ey blott i dräckt och upplyst lähra,
Men har med lefnad och stadfastat hvad da talt;
Ey brakat bittra ord, doch mängde det med salt,
Som mäcktigt var’all lögn och djefvuls list förfära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
