Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
af lat. caupo m. hökare, krögare, viktualiehandlare och af
det-däraf afledda verbet cauponari idka viktualiehandel o. 8. v. Mod
eaupones skulle betecknats romerske småkrämare, som vandrade
omkring i barbarernas land. Emot denna åsikt invändes af H i
Ide-brand i Grimms Wörterb. V dels, att det romerska eaupo ensamt;
näppeligen skulle varit tillräckligt att gifva upphof åt en så rik
ordgrupp, som representeras af de germanska och de slaviska orden,
och som därtill har mycket allmännare betydelse än det romerska
ordet; dels att det vore mindre troligt, att de romerske köpmännen
skulle kallat sig eaupones, då sådane hos romarne utgjorde en
föraktad folkklass; dels slutligen att ordet alldeles saknas hos de
romanska folken, som för att uttrycka motsvarande begrepp använda
afledningsformer af lat. tneræ vara (t. ex. fr. marchand, marcké o.
s. v.) eller andra uttryck. Lottner i Zschr. XI 173 tror, att
germanerna lånat de hit hörande orden från slaverna, samt att de
slaviska orden äro inhemska, väl rotbesläktade med, men icke lånade
från lat. caupo, kanske äfven si. m. grek. xccnijlog, hvilket
betyder detsamma som eaupo.
Till stöd för lån från latinet kunde anföras, att substantivet
fsv. köpt köpare, isl. kaupi, fht. ehoufo sv. m. till formen
sammanträffar med lat. caupo. Men å andra sidan är icke visadt, att
ordet är samgermanskt, och betydelsen talar icke för direkt lån af
detta ord såsom stamord till de öfriga, utan snarare for afledning
af detta såsom ett vanligt nomen actoris från verbet och kanske
uppkommet i senare tid själfständigt hos nordbor och hos högtyskar.
Men det finnes en annan omständighet som kanhända får
anses tala för den meningen, att ordet med större grad af
sannolikhet kan antagas lånadt från germanerna till slaverna än omvändt,
nämligen diftongen au gent emot slav. t*. Det slaviska u är
visserligen alltid uppkommet af äldre au och motsvaras regelrätt af
såväl litauiskt] sojn germanskt au. Och det finnes flere exempel på
slaviska ord med u lånade af germanska med au, t. ex. det
samslaviska kusiti smaka = got. kausjan (jfr got. Husan samt lat.
gu-stare o. s. v.), fornslav. (kroat.) bugu armring — isl. baugr, fht.
boue (si. m. vårt båge, vb. böja o. s. v.), fornry. nuta nötkreatur»
isl. naut, sv. nöt (si. m. våra vb. njuta och nyttja) o. s. v. Men
däremot finnes, väl att märka, intet säkert fall, där ett germanskt
ord med au är ett slaviskt lånord. Nu skulle man ju kunna tänka
sig detta bero därpå, att öfvergången från au till u i slaviska
grundspråket varit genomförd i inhemska ord mycket tidigt, så att
kanske icke ens tillfälle funnits till ett urgermanskt lån från slaverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
