- Project Runeberg -  Svenska spindlar uti sina hufvud-slägter indelte /
67

(1757) [MARC] [MARC] Author: Carl Alexander Clerck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



3.CAP. 67

med försiktighet och utmätna steg; de sträcka ut benen, skaka litet
väfen och famla på hvarandra med fotändarne, liksom de ej tor-
des röra hvarandra. Stundom betagas de jämväl af räddhoga
låta sig falla med snabbhet, och blifva en stund hängandes på sina trå-
dar. Modet kommer sedan tilbaka, de stiga up igen och fullfölja
som de begynt. Sedan de länge trefvat på hvarann med lika
mistroende på bägge sidor, börja de gå hvarannan närmare och
lef-va på en bekantare fot; Vidrörandet sker af bägge oftare och
dri-stigare: all fruktan upphörer, och ändteligen från den ena friheten
til den andra, är Hanan tilreds at afgör saken. En af knapparne
på hans armar öpnar sig på en gång likfom på en fjäder: han
visar en hvit kropp, armen böjer sig i krok, och fogar sig til
Honans bål, litet nedan för bröstet, och gör den syslan, hvar til naturen
honom ämnat. Viste man icke, at Spindlarne naturligen hata och
utrota hvarandra vid alla andra tilfällen, än då de behfva paras;
hade man orsak at undra pä deras besynnerliga älskogs sätt; men
då man det vet, finner man ingenting tokugt, utan bör man be-
röm-



Super text i t fuis ambo conveniunt, pr ovi di, gradibusque limitatis:
pedes extendunt, texta leviter quatiunt, pedumque extremitatibus Je
invicem adtredlant, quafi mutuam btrreant motionem. Interdum metu fe
praecipites dant, fiunt que paulisper in filamentis penduli. Animis
deinde refmntis, denuo adfcenduut, & rem perfequuntur inceptam.
‘Pofi-quam fe invicem diu contrcElarunt, ’ fimi It ambo cautione, propius
accedere , & converjari familiarius, incipiunt. Talpatio utriusque tum
crebrior & audacior. Omnis ceffat metus, & mas ad rem peragendam
paratus efi, foernina copiam fui largiente. ’Unus ex nodulis
brachiorum maris ut elater recluditur, album prodens corpus’, brachium
incurvatum, alvoque fcemhue adclinatum infra pebhis, negotium perficit
cui illud defitnavit natura. Si ignotum effet, quod aranei, omnibus
aliis occafiombus, quando coitus non necejfitat, ex inftinffu naturali,
odio exitio fe invicem projeqiiantur, fui nobis admirationem non fine

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:14:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspindlar/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free