Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
hugger .den hårda veden. Denna modren
hatar sjelfva sonen. Den förföljande segraren
slår den förföljda fienden.
Reg. Adjektiver, pronominal-adjektiver
samt participier skola alltid till genus
mål är; och det genom en följande relativ eller
kon-junktional bisats bestämmes, hvilket enskildt föremål
deribland, som omtalas; t. ex. Den konung, som ser
sitt folk i fara, söker hjelpa det.
Nomen med både pronomen Den det och den
bestämda artikeln tillsammans nyttjas.-
1. Då den relativa eller konjunktionala bisatsens
innehåll är förut bekant, och således foremålet till en
del kändt; t* ex. Den konungen i Frankrike, som
mördades pä öppen gata, hette Henrik den fjerde.
Anm. Äfven då en- sidan relativ bisats förstås
under, nyttjas detta, bestämningssätt; t. ex. Jag
känner icke den mannen, (som I talen om).
2. Vid utrop; t. ex. Den stackaren! De
menniskorna!
3. Då ett nomen sedan blir bestämdt genom
ett verbum; t. ex. Sigismund hade den olyckan att
fördrifvas.
Anm. Härifrån gör dock språkbruket många
undantag; t. ex. Jag har anledning att tro. Han dog
af glädje, att se sin sons ära, o. s. v.
*) i. Då med Majestät förstås sjelfva den
rege-gerande personen; skrifver man Kunglig Majestät i st.
f. Kungligt Majestät.
2. Man skrifver Ingenting, Någonting i st. f.
In-tetting, Någotting, då orden stå tillhopa. Men
åtskiljas de, heter det Intet ting, Något ting.
3. Då en tittel är af olika genus med sitt
tillhöriga proprium; t. ex. Riksrådet Creutz, skall
adjektivet, om det går förut, rätta sig efter titteln;^t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
