Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
§ 3.
Satsers utbildande med bisatser.
i. De bisatser, som nytras för att
utbilda orden i en hufvudsats, äro af tre slag,
neml.: Appositions-bisatser, Relativa bisatser
och Konjunktional-bisatser.
3. Appositions-bisats består af
subgtanti-Ver, adjektiver eller participier, hvilka läggasr
tillför att bestämma något ord i
hufvudsät-sen. En appositionsbisats kan aldrig
innehålla något annat verbum, än understundom
participium; t. ex. Elefanten, det största
landt-djur, lefver af gräs. Tigern, grym till sin
natur, dödar sina ungar, örnen, flygande i
luften, söker sitt rof.
Reg. Hufvudordet uti appositions-bisats
sen skall alltid till numerus och kasus, samt
så vidt ske kan, till genus rätta sig efter det
ord i hufvudsatsen, hvilket det skall
bestämma; t. ex. Drängen, kallad af fadren,j Bar-,
net, kalladt af fadren; Barnen, kallade .af
fadren.
Anm. Appositions-bisatser stå ofta i stället fèr
relativa eller konjuoktional-satser; t. ex; Drängen>
kallad af fadren, sprang, i st. f. Drängen,
hvilken kallades af fadren, sprang. Eller (i st. f.
Drängen sprang, emedan han kallades af fadren, o. s.
3. Relativ Bisats börjar med pronomen
relativum och innehåller alltid subjekt och
verbum; t. ex. Den kungen, som föll vid
Fredrikshall, hette Karl den tolfte ?),
*) iSom nyttjas ej tillhopa med preposition; ty
sådant fall måste ordet hvUktn användas; t. cx, F»l-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
