- Project Runeberg -  En svensk storman : en bild från Karl Johans dagar /
30

(1901) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

prästgård, den senare om ej bokstafligen så ändock
starkt erinrande om Tegnérs ord, att de skånska
prästerna »bodde som de första kristna eller som
troglody-tema i jordkulor».

Detta var det hem, dit den nye prosten skulle föra
sin unga grefvinna. Från de små fyrkantiga fönstren i
den lilla låga träbyggnaden blickade man ut öfver
tröstlöst grå, kala, ändlösa slätter, öfver hvilkas vida rymder
vinden svepte med hvin och tjut, så mycket mer
beklämmande, som man endast hörde luftens tomma sus och ej
ens det svagaste rassel af en buskes grenar.

] närheten glimmade visserligen Sala damms döda,
af en båt aldrig lifvade lilla vattenspegel, men endast för
att göra intrycket af kulen ödslighet så mycket starkare.

Och omnejden!

Ofarbara höst- och vårvägar, mörker och smuts;
hos ämbetsbröderna i de andra små låga trånga
prästgårdarna ute på den nakna slätten en brist på intressen,
en sömnaktighet, som trotsar alla begrepp. Af den
snillrike Fritiofssångaren, som några år senare besökte
trakten, fingo de också detta intyg: »prästerskapet fullt,
dels af öl, dels af bonddryga anspråk och en alldeles
ovanlig bergslagsråhet.» Ej utan orsak var detta vid
1800-talets början till ordstäf vordna västmanländska
bruk att kalla vägvisare för präster, »ty», sade man,
»de visa vägen, men gå den aldrig själfva.»1

Huru föga uppryckta invånarna i den lilla staden
Sala än voro, så var det ej underligt, att de med en
viss spänning bidade ankomsten af sin nye herde.

»Okunnig som en kgl. hofpredikant» var vid denna
tid ett vanligt slagord. Hvad kunde man vänta sig af
denne dryge grefve och af denna lysande världsdam?
Hälst man förlorat en så sällsynt kunnig och intelligent

1 C. A. Adlersporre. »Anteckningar om Bortgångne Samtida >
sid. 113.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstorman/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free