- Project Runeberg -  Svenska studier /
255

(1869) [MARC] Author: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pä detta område är Orvar Odd obeftridd mäftare; hans
förmåga att fatta det behandlade föremålets alla
fkift-ningar, att fe och framhålla det komifka elementet deri,
kan fullkomligt mäta fig med de franfke
»phyfiologie»-författarnes, framför flertalet af hvilka han äger
företrädet af en fin humor och en varm kärlek för det
fofter-ländfka. Och det goda lynnet är hans ofkiljaktige
följes-lage, antingen han tecknar »en kammarjunkare» eller
följer ofs »på balen» eller prefenterar »herrar vaktmäftare»
för ofs eller flutligen låter ofs lyfsna till »pofitiverna».
Äfven fom dramatiker förfökte han fig vid famma tid
med vådevillen Bellman i Mariefred, uppförd på Mindre
Teatern 1842, 43 några gånger, men aldrig utgifven af
trycket.

Ännu tillhörde han Aftonbladet, ehuru han äfven
gjorde ett och annat förfök att bryta fig en egen
publi-ciftifk väg. Såfom dylika kunna betecknas Basaren,
Jön-dagsblad för 1841, och Liten lefver än, begynt med året
1843 och fortfatt till flutet af fept. famma år, med ett
nummer i veckan. I fynnerhet den fenare tidningen
erbjuder ännu mycket af intreffe, likfom öfverhufvud alla
fmåuppfatfer, fom flutit ur Orvar Odds penna vid denna
tid, genom den frifkhet och gqdlynthet, med hvilka han
förftätt taga fafta på de famtida företeelferna famt
få-lunda åftadkommit dyrbara bidrag till hela vårt
kultur-lifs begripande vid den ifrågavarande tidpunkten. Detta
tidningsutgifvarfkap på egen hand föll honom imellertid
i fmaken; och när famtidigt Almqvift, då en betydande
man i Aftonbladet, men med hvars grundfatfer
Sturzen-Becker ej kunde öfverensftämma, anföll BlanCHE, hans
förtrogne vän, utträdde han beflämdt ur redaktionen
1843. Året derpå utgaf han, utom de ofvan nämnda
ut-kaften öfver Stockholmslifvet, Min fattiga fångmö (1844),
en famling af de meftadels lyrifka dikter, han under några
år ftrött kring fig, i fynnerhet i de af honom utgifna
tidningarna. Denna diktfamling, fom verkligen innehåller
ett alldeles nytt uppflag för vår lyrik, en väckelfe att
rikta uppmärkfamheten åt nya håll, i ftället för att trampa
i de länge nötta fjäten, af den oefterhärmlige Tegnér —
denna famling, fom, jemnte VON Brauns och Talis .
Qualis’ uppträdande, gör epok i vår literatur, anmäldes
på ett för författaren fårande och hånfullt fätt i Dagligt
Allehanda. Ett dylikt mottagande gick Sturzen-Becker
hårdt till finnes, i fynnerhet fom han juft då led under tyng-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstudier/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free