Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ij6 SVENSKA AKADEMIENS HANDLINGAR.
icke förekomma i sammanhang med frågan om hennes yppersta
och angelägnaste göromål, utan längre fram, der det talas om
sammankomster, samt att dessa stadgar ingenstädes hafva något att förmäla
om årliga minnesteckningar och dertill präglade minnespenningar.
Mången skulle kanske efter allt detta tycka, att Svenska
akademiens pligt att utgifva ordbok och grammatika bort synas klar,
äfven om dessa verk icke särskildt nämnts.
I det följande framställer förf. sin åsigt om hurudant Gustaf den
tredje tänkte sig ordbokens utseende, nämligen, att hon liksom
Franska akademiens borde inskränka sig till det allmänna språket,
till den bildade verldens språk, vältalares och skalders språk, det
Tackra braket (le bel usage), uttryckets noggrannhet och ädelhet.
Genom denna utan allt tvifvel riktiga uppfattning får äfven
konungens val af ledamöter sin förklaring.
Rydqvist påpekar det felaktiga i denna första ordboksplan och
anmärker, att i ett språkverk måste språket göras till föremål för
sig sjelf. Emellertid kan man eø annat än beklaga, att icke en
ordbok efter konungens, d. v. s. Franska akademiens, plan blef
färdig. Det hade alltid varit ett förarbete, en grund för någonting
bättre och fullkomligare, som derigenom varit lättare att utföra.
På tal om det häfte, innehållande bokstafven A af
akademiens tillämnade ordbok, hvilket nyligen lemnat pressen, meddelas ett
par upplysningar, som icke sakna sin märkvärdighet. Den första,
vid hvilken vi likväl icke fästa synnerligen stor vigt, är, att det
ena af de två syftena med häftets utgifning var "att utgöra en
skyldig gärd af uppmärksamhet mot Hagbergs minne", hvarvid vi
endast anmärka, att detta sätt att visa uppmärksamhet förefaller
bra dyrbart, i synnerhet som det andra af de båda syftena, näml.
att l:a häftet skall utgöra "ett praktiskt intyg om den i senare
tiden inom akademien rådande åsigt rörande en svensk ordboks
bestämmelse, och sättet att utföra en sådan" kunnat vinnas med
ofantligt mycket mindre både arbete och kostnad. Om hvad vi, och
hädanefter altid et i Vältaligheten och et i Skaldekonsten*4. - Naturligtvis
hade ledamöterna då mindre besvär med granskning af täflingsskrifter
och mera tid för ordboksarbete än i senare tider, då täflingsämnenas antal
stundom stigit ända till femtio, och dessutom fritt val lemnats både af
estetiska, literärhistoriska och historiska ämnen samt i skaldekonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
