Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BLICK PÅ SVEBIGES JEBNVÅGAB.
223
nad. Köping—Hult och Kristianstads-banornas resultat synas först
strida mot vår sats, ty den förras siffra i första kolummen är 74
mot blott 35 för den senare banan, och oaktadt denna öfvervigt
för «godstrafiken gifver den förra blott 2,62 procent i afkastning,
den senare 3,94. Men se vi närmare efter, finna vi, att den senare
har en ojämförligt lägre utgiftsprocent och i följd deraf en föga
underlägsen behållning på hvarje tåg, ehuru bruttoinkomsten på
tåget var för Köpingsbanan mer än hälften högre. Härtill
kommer en lifligare trafik å den skånska banan, så att den totala
inkomsten per banmil i alla fall blir högre, än å den andra, hvilket
i förening med en lägre anläggningskostnad gör, att dess utdelning
är jämt hälften större än Köping—Hultbanans. Hade den
sistnämda jernvägen kunnat neddrifva sin utgiftsprocent från 62 till
55, såsom vid statsbanorna, skulle den gifvit samma behållning som
Kristianstadsbanan eller nära 4 procent. — Till sist bör man ej
förgäta, att för ett rättvist bedömande, vid jämförelsen af två
jernvägars inkomstöfverskott af sin trafik, fordras att känna, om
betalningen möjligen är olika för samma slags frakt. Och vi hafva
förut nämt, att staten och Oeflebanan för centnermilen blott
erhålla 2,5 öre, under det de öfriga taga 3, 4, 5, ja ända till 12
öre, allteftersom de tro sig kunna beskatta trafikanten. Men lika litet
får man glömma, att utan denna låga frakt skulle de förstnämda
banornas, åtminstone statens, trafik ej varit hvad den är.
Vi hafva sett, huru inkomsterna ställa sig vid de svenska
banorna. Men det är lika nödvändigt att kasta en blick på
utgifterna, ty äfven en liflig trafik kan dock lemna en dålig behållning,
om utgifterna äro för dryga. Det utrymme vi disponera, förbjuder
oss att ingå i något försök till att afgöra, om utgifterna vid de
svenska banorna äro för höga eller icke, en undersökning, som är
den svåraste af alla, utan vi ämna åtnöja oss med att framlägga
fakta. Ej heller skulle det tjena något till att hemta jämförande
exempel från utlandet, då vid dylika jämförelser hänsyn måste tagas
till de mest olika detaljer, ehuru det är en sanning, att
utgiftsprocenten å våra statsbanor jämförd med utlandets visar en mycket
fördelaktig siffra, då man tager bruttoinkomsten och det verkställda
trafikarbetet i betraktande; men så äro å andra sidan våra
statsbanor ännu så unga, att underhåll af bana och rörlig materiel icke
15
Svtnik Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
