Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
BEN ANDRA OKTOBER 1871.
att beskattningen trftffar det ena hemmanets afkastning med 50 %%
det andras med 10 % eller 1 nnder det att ett tredje hemman
icke deraf träffas det ringaste, och att till följd häraf "hela
jordbruksnäringen är nedtryckt genom grundskatterna", k andra sidan
svarar inan härtill, att grundräntorna icke äro någon börda alls
på det nuvarande jordbrukskapitalet; att de långt ifrån att belasta
det kapital, som nu användes i jordbruksnäringen, skaffar detsamma
ett skydd mot belastning, som det icke i någon annan näring skulle
ega; att det alldeles icke träffar det ena hemmanéts afkastning mer
än det andras, så vida man nämligen med afkastning menar den
behållning, som jordbrukaren beräknar såsom sin egen och dermed
näringens verkliga kapitalvinst; och att de sålunda icke hafva det
ringaste sammanhang med det betryck, hvaraf jordbruksnäringen
vid något tillfälle möjligen kan lida. När man på ett eller annat
sätt kommit in i den orubbliga öfvertygelsen, att grundskatterna
iiro skatter och verka såsom alla andra sådana, så äro de ofvan
nämda satserna så sijelfklara, att de icke behöfva någon
utläggning. Då faller det af sig sjelf, att de bekanta siffrorna "0,4 s %
skatt af jordbruksfastigheternas kapitalvärde mot 0,13 % skatter
af andra näringars kapitalvärde" skola förefalla som ett dödshugg
mot grundskatterna ur ekonomisk synpunkt betraktade. När man
åter skarpt och obevekligt fasthåller den uppfattningen, att
grundskatterna äro förmögenhetsandelar och kapitalräntor, hvilka icke
hafva någon af de egenskaper, som tillkomma en skatt, och
när man isynnerhet fäster sig vid de nu ifrågavarande
skatternas åluer, är det klart, att samma satser måste kallas idel
illusioner och sofismer. Grundskatterna är ju räntan på ett
kapital, som för många eller åtminstone ett par hundra år sedan från
jordens bruk blef undandraget, och de kunna derför omöjligen
sägas vara en skatt på jordbrukets kapital. Ännu mindre kan
det sägas, att de belasta det kapital, som nu i jordbruket
successivt nedlägges, då ju just vid hvaije sådan operation, d. v. s.
inköp af onererad jord, kapitalet till grundräntan blir oköpt eller
betraktas såsom för jordegendomen dödt, under det att deremot den, som
nedlägger mera kapital genom att förbättra sin jord, har en
betydande förmån deri, att denna fixa grundskatt, hvilken icke i något
hänseende vållat minskning i hans förmögenhet eller näringskapi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
