Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DARW1NI8MEN.
517
pel på öfvergångssätt". Den har länge varit ansedd såsom ett
homologon till de luftandande djnrens lungor, ehuru den hos fiskarna
väl blott tjenar som en hydrostatisk apparat. Descendenstheorien
låter nu lungorna genetiskt framgå ur simblåsan, såsom en följd af
ett förändradt lefnadssätt. Men den har ingen rättighet att taga
detta organ, sådant det förekommer hos pansarfiskarna (störarne)
och bennskarna, till utgångspunkt, ty af ett djur med fiskens
utpräglade organisation kan t. ex. aldrig en vattenödla eller en groda
uppstå. Den nödgas således, för att finna amfibiernas stamfäder,
gripa tillbaka till broskfiskarna (hajar; rockor m. fi.) naturligtvis
icke de nu lefvande, utan till längesedan utdöda och obekanta
sela-chier. Men dessa sakna i sina nu lefvande representanter
simblåsan och blott hos ett par hajar finnes ett spår dertill, hvilket
således måste förklaras icke såsom en begynnande bildning utan
såsom en reduktion af ett förut väl utveckladt organ, för att
bringas i öfverensstämmelse med förutsättningarna. Hypotheser föda alltid
en otalighet af nya hypotheser, det osäkra mångdubblar sig blott i stället
för att vinna halt. Lepidosiren bildar visserligen en "öfvergång" från
fiskarna till amfibierna, men från descendenstheoriens synpunkt står
den likafullt isolerad och måste — i likhet med Amphioxus och
Ornithorhyncus — vara en af dessa arter, kring hvilka, enligt
Darwins uttryck, en ofantlig ödeläggelse har egt rum; Häckel sjelf
betecknar den som ett slags "misslyckadt försök af fiskarna att
upphöja sig till lefnad på land och till luftandning"*). En dylik kritik
af skapelsen är föga värdig en naturforskare.
Men vidare bör märkas, att enligt Darwin skall det vara
rent af ovetenskapligt att uppfatta denna kontinuitet såsom
uttrycket af en mot ett bestämdt mål fortskridande skapande tanke,
naturligtvis då också att betrakta det enskilda naturföremålet under
en sådan synpunkt. Der finnes ingen tanke alls, blott ett
sammanträffande af lyckliga omständigheter. Men det är just detta
sammanträffande, hvarom frågan här vänder sig; det är ej nog med
att visa, huru menniskans öga har kunnat utveckla sig ur en på
ändan af en nerv lagrad pigmentfläck; det är harmonien mellan
delarna, hvilken framtrollar för oss gyckelbilden af ett på förhand uttänkt
helt, som det framför allt gäller att förklara. Det fins i hvarje af
*) Morph. n. p. CXXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
