Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
MILITAR-LITERATCR.
hafva att genomgå, komma helt visst andra faktorer än de, som
utgöra vår humanitets ära och stolthet, att gifva utslaget.
Det förflutna årets politiska lif har varit helt och hållet
upptaget af försvarsfrågan, och en tidskrift, sådan som vår, torde
derför icke behöfva göra någon ursäkt inför sina läsare, att den, inom
pressen nästan ensam representerande en meningsbrytning i den
stora debatten, så mycket sysselsatt sig med detta ämne. Vår
ståndpunkt torde i föregående artiklar vara klart nog uttalad, och vi
tillåta oss blott att tillägga, det densamma väsentligen varit best&md
icke blott af de ofta och starkt betonade militära skälen, utan lika
mycket af skäl, hvilkas betydelse äfven icke-militärer kunna
tillmäta sig fog att bedöma.
Äfven i sina råaste former har kriget — det förödande —
varit ferment till samhällsbildning, ty äfven i sin råaste form kräfver
dock kriget en organisation. De embryoniska samhällen, vi skymta
i våra håfders natt, hafva sin karakter och sitt ursprung nästan
lika mycket af krigets behof som af det inre rättsskyddets kraf,
och på hela den följande samhällsutvecklingen har krigsförfattningen
i större eller mindre mån utöfvat ett bestämmande inflytande. Yi
våga påstå, att den lagen icke heller någonsin kan elimineras bort
ur vår civilisation; det 3er snarare ut, som om dess betydelse skulle
växa med civilisationens stegring, som om försvarsorganisationen
för den högre och rikare samfundsutvecklingen biefve en icke mindre
och mindre, utan mera och mera väsentlig faktor.
Den rikare och högre samfundsntveckling, som utmärker vårt
tidehvarf, har ju onekligen utgått från en å alla områden utvidgad
sjelfbcstämningsrätt för samfundens organer, för korporationerna
och framför allt för individerna. Det är med denna utvidgade
sjelfbestämningsrätt, som staterna hafva att uppgöra sin räkning,
och tydligt är, att den stora vigt, som de enskilda organerna hafva
fått, kräfver en deaill svarande motvigt å samfundens sida. En
sådan kan väl på sätt och vis anses vara vunnen genom den ut*
vidgning af de politiska rättigheterna, som gått hand i hand med
de sociala friheternas förvärfvande. Ett har man derigenom
tydligen ernått: den principiela söndring, som låg i de forna
ståndsrättigheterna, har lemnat rum för den principiela enhet, som ligger
i den "allmänna medborgerligheten". Ett annat har man ock på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
