Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
STATISTIK.
Danmark har 1 sparbanksdelegare på 7 invånare. , Sverige har 1 sparbanksdelegare på 13 invånare.
I Danmark är sparbanksböckernas medelvärde omkr. 455 rdr. 1 Sverige är sparbanksböckernas
medelvärde omkr. 152 rdr.
I Danmark komma i sparbanker 69 rdr på hvarje invånare. I Sverige komma i sparbanker 12 i rdr på hvarje invånare.
I Danmark är summan af
sparbankernas kapital 116 i millioner rdr. I Sverige är summan af
sparbankernas kapital 51 millioner rdr.
En och annan gång har man likväl i senare tider hänvisat
derå, att jämförelsen icke är riktig, då den beträffar olikartade
besparingar och besparingsanstalter. Sverige hade (1869) 27 privata
banker samt riksbanken med filialer, Danmark endast 4 egentliga
banker, och den uppgift, som sparbankerna nästan ensamma hafva att
fylla i Danmark, tillkommer derför här sparbanker och andra
banker gemensamt. Jämförelsen blir derför riktigare, om den uppställes
på följande sätt:
Sverige 1869: Danmark 1869:
Mill. rdr. Mill. rdr.
På deposition och folio i
Riksbanken med lånek.- o. filialer 12 Indlaan, Conto-cour. och folio i Kjöbenhavns banker ... 21
På deposition i privata banker. 44}
På upp- och afskr.-räkning i
privata banker..........17
Innestående kapit. i Sparbanker 61 Kapital i Sparekasserne .... 116A
S:a 124} S:a 1374
Vid första blick på dessa siffror finner man, hvilken olika
röle de olika slags bankerna spela i de begge länderna.
Sparbankerna i Danmark förvalta ett kapital nära 6 gånger så stort som
besparingarna i öfriga banker; sparbankernas kapital i Sverige är
nära en tredjedel mindre än deposita och upp- och
afskrifnings-medel i de öfriga bankerna.
Naturligtvis felas ännu åtskilliga leder för en fullständig sådan
jämförelse af hvad man kunde kalla ett folks reserv-fonder, ty
besparingar nedlagda i obligationer, i lifränte- och försäkrings-an
stal-ter, i sjuk-, begrafnings- och pensions-kassor m. fi. äro ännu ej i
någotdera landet för statistikern åtkomliga och kunna knapt
någonsin blifva det fullständigt, — att nu icke tala om alla de
besparingar, som årligen uppkomma och ånyo nedläggas i produktiva
företag. Så mycket kan man dock af det anförda se, att
ställningen, med iakttagande af nyss anförda förhållanden, ser något
fördelaktigare ut för vårt land, ehuru det visserligen ännu ej kommer
upp till likhet med Danmark, der de anförda besparingarna
utgöra (1869) omkr. 81 rdr pr innevånare, då de i Sverige göra blott
omkr. 30 rdr pr innevånare.
Något gynnsammare synes jämförelsen komma att utfalla för
Sverige under de tvänne sist förflutna åren. Är 1870 stego de nu
nämda besparingarna härstädes troligen (sparbanksuppgifterna ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
