- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
158

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om hypnotismen i läkekonstens tjänst.



Efter att i föregående häfte af denna tidskrift efter doktor Max
Hirsch
, den ansedde nervläkaren och hypnotisören i Berlin, hafva lämnat
en framställning rörande hypnotismens och suggestionens allmänna natur,
meddela vi nu i öfversättning fortsättningen af hans föredrag. Han
öfvergår däri till den praktiskt betydelsefulla frågan om hypnotismen i
läkarevetenskapens tjänst eller, som är det samma, till frågan om den
terapeutiska suggestionen.


Han framhåller därvid först, hurusom redan i den föregående delen
af hans framställning antydningar gifvits rörande möjligheten att använda
den hypnotiska suggestionen för att lindra smärtor. Man kan nämligen
med dess tillhjälp, såsom där framhållits, förslöa känseln. Om t. ex.
en smärtsamt öfverdrifven känslighet förefinnes hos enskilda nerver, så
är det på förhand klart, att man kan aflägsna smärtan genom att förslöa
denna känslighet. Vidare hafva vi redan sett, att man kan utöfva ett
hälsosamt inflytande på sinnesstämningen, och detta icke blott under
förloppet af hypnosen, utan medels posthypnotisk suggestion äfven efter
densamma.

»Jag har — fortsätter Doktor Hirsch — sålunda redan talat om det
gynnsamma inflytande på sjuke, som i många fall ernås blott genom ett
lugnande af deras sinnesförfattning, eller genom att försäkra, det deras
lidande ej är af någon betydelse. Genom ett sådant tillvägagående
aflägsnar man ofta vissa symptom, som redan i och för sig äro ägnade
att försämra de flesta sjukdomar, t. ex. nervösa retningar, oro m. m.
Har någon t ex. en längre tid erfarit en lindrig smärta i magtrakten,
kan han verkligen blifva illa sjuk till följd af den tanken, att han lider
af magkräfta; på grund af nervretningen kan uppstå sömnlöshet,
hjärtklappning, svettning o. s. v., som i och för sig alls ingenting hafva att
göra med den förhandenvarande lätta magåkomman. Dessa sjukliga
symptom hade uppstått blott genom den suggestion, som den sjuke
bibragt sig själf. En sådan suggestion kallas själfsuggestion eller
autosuggestion. Vi få framdeles se, huru viktiga dessa autosuggestioner
äro för uppkomsten af många sjukdomar. Genom en motsatt suggestion
af läkaren aflägsnas dessa symptom ej sällan redan i patientens vakna
tillstånd, dock ingalunda alltid; i många fall kvarstå de, patienten kan ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free