Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kristligt-sociala rörelsen i Tyskland.
Paul Göhre: Die evangelisch-soziale Btwegung, ihre Geschichte und ihre Ziele. Leipz. 1896.
Det finnes två andliga makter i våra dagar, som i stort förmå att
sätta massorna i rörelse.
Man skall vara blind för tidens tecken om man ej inser, att
socialismen — med rätt eller orätt — är en sådan nutida stormakt i våra
samhällen och hotar att blifva det allt mer för hvarje dag som går.
Måhända är dess välde öfvergående, men att den i mångt och mycket
kommer att trycka sitt insegel på det snart inbrytande nya århundradets
historia, lär väl knappast vara tvifvelaktigt. I stort sedt finnes det blott en
social makt, som kan göra socialismen, härskarplatsen stridig i de stora
massornas lifsuppfattning. Den makten är ej ny, men dess inflytande
öfverskyggar tiderna. De ytligt seende kunna inbilla sig att kristendome7t
är på retur i världen, och de lättsinnige orda om den såsom något
föråldradt. Men alla slika teorier till trots står ännu korsets himlapekands
tecken orubbadt, och så länge, som människan består ej blott af hufvud
och måge, utan ock af hjärta, så länge skall ock kärlekens religion
förblifva en världsmakt som ingen annan, och särskildt skall kring dess
fälttecken tusenden efter tusenden åter samlas bland de ringe och små, bland
dem, som trängta efter »de fattiges evangelium».
Hittills har det varit motsättningen mellan dessa båda sociala
makter, som framför annat hindrat någonderas afgjorda seger i mängdens
sinnen. Socialismen har aldrig blifvit rätt populär, därför att den
gemenligen hittills varit ateistisk. Det jordiska paradis, hvarom dess koryféer
svärmiskt profeterat, har ej varit nog ens för flertalet af dem, som trott
därpå. Den punkt för hoppet, som de satt vid jordelifvets slut, har i
mängdens sinnen ej kunnat utplåna det stora, ängsliga frågetecknet. —
Ä andra sidan, kristendomens folkvälde är i våra dagar mindre än förr
framför allt just därför, att dess förfäktare ej förstått att bjuda något
program för den sociala frågans lösning. De ha vanligen inskränkt sig till
att för de här förtryckte peka på lönen hinsides detta lifvet. Men
därför har deras kristendom så ofta förefallit mängden såsom en
aristokratiens religion, såsom ett evangelium ej för de fattige, utan för beati
pos-sidentes, som därmed skydda sig mot de jordiskt vanlottades missnöje.
. Men tänk, om en gång dessa tvenne samhällsmakter slöto allians
med hvarandra! Om socialismen af kristendomen lånade evighetshoppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
