Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Frankrikes flotta - Magyarisk parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrikes
flotta.
DAGENS FRÅGOR 71
Det är ej blott i England, som man i den offentliga
diskussionen alltjämt finner återskenet från den
brännande frågan om landets försvarskraft, särskildt
till sjöss, detta icke minst i tidskriftspressen (så i nummer efter
nummer af Fortnightly Review och i Quarterly Review för okt.)
Äfven i Frankrike synes man alltmer få uppmärksamheten riktad på
sjöförsvarsproblemet — om den franska sjömaktens betänkliga tillstånd
har ju också ett och annat försports ända bortom landets gränser. —
Flera tecken tyda på, att verkligen en stark och utbredd opinion
för sjöförsvarets stärkande är på väg att arbeta sig fråm, och man
synes börja inse, att det för hvar dag som går blir allt svårare att
återtaga hvad som försummats. I ett af de senaste häftena af den
bekanta tidskriften Le Gorrespondant (för den 25 okt.) har Biard
fFAunet med utgångspunkt i ett par nyligen framkomna skrifter i
ämnet upptagit till behandling frågan om möjligheten af att
reformera Frankrikes sjöförsvar och samtidigt framlagt sin mening om
det för detta ändamål mest effektiva tillvägagångssättet. För att
förändra de nu rådande förhållandena anser han, att man bör inrikta
sig på ett systemskifte, däremot icke på personalförändring. Den
nuvarande sjöministern, de Lapeyrére, är på sitt område en
otvifvel-aktig kapacitet, men hans händer äro bundna af de politiska
förhållandena. De Lapeyréres ministertid har visserligen utmärkts af
en del reorganisations- och nydaningsförsök, men i stort sedt står
det franska sjöförsvaret ännu kvar på samma punkt som det gjorde,
då han öfvertog sin portfölj. För att råda bot på dessa
missförhållanden föreslår Biard d’Aunet ett radikalt tillvägagångssätt, som
endast kan motiveras med ett parlamentarismens förfall sådant som i
Frankrike. Han vill nämligen undandraga deputeradekammaren rätten
att i detalj bestämma användningen af de medel, som budgeten
bestämmer åt flottan, och i stället här lämna sjöministern och hans
närmaste män fria händer. Först sedan man på detta sätt definitivt
undandragit flottanslagen de växlingar, som det parlamentariska
statsskicket i Frankrike visat sig medföra, anser han det möjligt att med
hopp om framgång påbörja ett genomgående reformarbete inom
sjöförsvaret.
Äfven den ekonomiska sidan af saken har han berört, fastän han
här ej ingått i några detaljer utan endast gjort ett allmänt öfverslag
af kostnaderna. För första året af den nya seran anslår han dem
till cirka 570 millioner francs; de följande åren skulle man
emellertid troligen kunna nedbringa dem till mellan 350 och 400 millioner.
Äfven för ett land som Frankrike kunna dessa siffror anses
betydliga. Men för närvarande synes faktiskt den franska sjömaktens
tillstånd utgöra en allvarlig fara för landets nationella existens.
Magyarisk
parlamentarism.
Några drag af den sydosteuropeiska
parlamentarismen i dess speciellt ungerska form — för den
aflägsne betraktaren alltid fägnesam att skåda —
ger en inhemsk tecknare, grefve Joseph Mailath, den utländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
