- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
110

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Arbetsledning och arbetsintensitet. Af Gunnar Laurell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110 GUNNAR LAURELL

fullt lyckas förr än åter generationer passerat. Frågan gäller då:
hvad hafva vi för direkta och mera konkreta åtgärder att
omedelbart vidtaga för att så småningom få de ideella kraf ven
genomförda?

Att helt enkelt gå till Amerika och kopiera deras
arbetsmetoder skulle vara både omöjligt och oriktigt. För att närmare
förklara detta, vill jag demonstrera en del, men en mycket viktig
del, af de amerikanska arbetsmetoderna.

Vid studiet af amerikanska arbetsförhållanden är det nämligen
en sak, som måste frappera hvarje fackman, jag menar den
omständigheten att allt arbete sker på timlön. Huru kan nu
arbetsintensiteten trots detta hållas hög? Det vanligaste svaret är,
att »pådrifvarsystem», d. v. s. rikligt med öfvervakande
underbefäl, tillämpas, samt att arbetaren ögonblickligen afskedas för
lättja. Pådrifvarsystem användes, det är sant, men detta låter
sig endast göra i ett land, där hvarje man känner, att strängt
arbete är den kraftigaste häfstången att hjälpa honom fråm här
i världen; det äger hans aktning, och han finner intet
förödmjukande i att bli pressad till arbete. Men försök införa
på-drifvarsystem i svenska förhållanden. En arbetarklass, som med
modersmjölken fått insupet, att strängt arbete endast tjänar
kapitalistiska utsugarintressen, skulle helt visst bli fullkomligt
ohandterlig under en sådan metod. På sina ställena lära ju
fackföreningarna låta kontrollera, att det ej arbetas för mycket, och
deras kontrollanter och pådrifvarna skulle förvisso ej få något
angenämt samarbete.

Därtill kommer svenskens kända styfsinthet och motvilja för
att utan förbehåll underkasta sig annan persons påbud. Där
denna egenskap ej öfverdrifves, är det intet lyte, snarare
tvärtom, men inte inbjuder den till att införa ett pådrifvarsystem.

Hvad så afskedande!! för lättja angår, gjorde jag, uppriktigt
sagdt, aldrig i Amerika bekantskap med dess omtalade, sagolika
omedelbarhet, utan torde nog förhållandena härvidlag i
genomsnitt icke förete så stor olikhet emot våra. Vare härmed huru
som helst, så hafva nog många svenska arbetsledare gjort beska
erfarenheter vid försöken att med en svag
arbetsgifvarorganisa-tion bakom ryggen söka tillämpa denna metod gentemot en stark
arbetarorganisation.

De amerikanska arbetsgifvarna hafva äfven andra metoder
att inom timlönssystemets ram söka höja intensiteten. Ett van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free