Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Altarskåpet i Köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 DAGENS FRÅGOR
tydlig grad förringade åtminstone dess målningars konstnärliga värde.
Denna handling passerade emellertid lika obemärkt som så många
andra dylika restaureringar här i landet af verk med betydligt högre
konstvärde än Köpingsskåpet.
Nu har emellertid Köpingsskåpet spelat hufvudrollen i ett i och
för sig ganska löjligt kannstöperi med en viss politisk bismak, och
tack vare denna krydda är detta konstverk numera kändt och
vär-deradt af hela Skandinavien.
Biskop Bang i Kristiania har nämligen »upptäckt», att Köpings
altarskåp ursprungligen tillhört Trondhjems domkyrka, hvarifrån det
skulle hafva bortröfvats år 1564 af den franskfödde härföraren Claude
Gollart, då denne i spetsen för en svensk styrka inföll i Norge under
Erik XIV:s danska krig. Från Trondhjem skulle skåpet af trupperna
förts till Köping, legenden säger t. o. m. att skåpet var bestämdt
för Storkyrkan i Stockholm, men då soldaterna kommo till Köping
blef skåpet så tungt, att man inte kunde dra det med sig längre. —
Såsom stöd härför anföres emellertid endast en af skalden och
historieforskaren Johan Göstaf Hallman upptecknad tradition i hans
»Beskrifning öfver Kiöping» (1728) samt den omständigheten, att i skåpets
cor-pus (midtparti) finnes en bild af S:t Olof. Detta argumenteras af
biskop Bang sålunda, att det förekommer honom »meget
usandsyn-ligt, att en svensk månd i begyndeisen af det 16:e århundrede skulle
vaere så varmt religiöst begeistret for S:t Olaf og hans dyrkelse, att
det kunde fälde ham ind ät bestille og lade hjemföre fra udlandet
och i dyre domme betale et alterskab — til forherligelse af den
norske helgenkonge och till pryd for hans kirke i en af landets
mindste og mest ubetydelige byer». Biskop Bang anser därför, att
norrmännen böra söka »återförvärfva» detta gamla konstverk och
uppsätta det i Trondhjems domkyrka, äfven om det skulle kosta
sina 100,000 kr., hvilket biskopen finner vara »en nok saa rimelig
pris».
Den gode norske biskopen tycks åtminstone ej underskatta våra
gamla konstverks penningvärde. Det hade blott varit önskligt, om
hans kunskaper på här ifrågavarande område i någon mån svarat
mot hans förmåga att värdesätta. Ty då hade förekomsten af S:t
Olof i ett svenskt altarskåp icke behöft förvåna honom. Hvar och
en som känner våra svenska medeltidsförhållanden aldrig så litet, vet
att S:t Olofsbilder äro ytterligt vanliga, t. o. m. vanligare än bilder
af S:t Erik. Hvilket oändligt byte måste icke vi svenskar hafva
hemfört från Norge, om alla altar- och helgonskåp, å hvilka S:t Olof
förekommer, skulle hafva hämtats från Norge! Nu råkar emellertid S:t
Olof dessutom hafva varit Köpingskyrkans skyddshelgon, och på
helgonets dag, den 29 juli, kom så mycket folk samman i staden, att
en marknad hölls där, hvilken kallades Olofsmässan. — Hvad den
omtalade traditionen beträffar, så behöfver man icke anses
öfverkri-tisk, om man ej tillmäter den något större värde, ty om våra större
altarskåp finnas än i dag på de flesta håll de mest underbara
traditioner, hvilka det dock blefve för långt att här anföra. Traditionen vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
