Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jordfrågan och dagspolitiken. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 CURT ROHTLIEB
utan motivering. Statssynpunkten är suveränt genomförd.
Jordbrukskrediten liksom den allmänna krediten skall regleras af
staten. Dess domäner böra utvidgas för att utarrenderas under
villkor, betryggande för arrendatorn. Jämväl öfriga
naturtillgångar skola »återförvärfvas». I partistyrelsens förslag till nytt
program ha dessa och andra punkter utförligt motiverats.
På hvad sätt hafva nu vid pågående riksdag partierna sökt
förverkliga sina program? Därom har man att hämta besked
från de vid riksdagen väckta motionerna samt, hvad högern
angår, än mera genom granskning af regeringens förslag. Bland
dessa senare är att märka omorganisation af såväl den lägre
som den högre landtbruksundervisningen, främjande af ordnad
bokföring vid mindre jordbruk och upprättande af
jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, hvarjämte proposition rörande
ordnandet af kreditförhållandena för det mindre jordbruket
bebådats. Af åtskilliga förut utgående anslag har dessutom
förhöjning begärts, detta betingadt af i flere hänseenden utvidgad
verksamhet från det allmännas sida för landtbrukets främjande.
Af motioner i ärnnet däremot har från de båda borgerliga
partierna presterats mindre än man af deras program och
motionsfloden i öfrigt kunnat vänta. Den utsträckning af
norrlandslagstiftningen, som påyrkas i vänsterns program, har icke
fått någon förespråkare utom socialdemokraternas skara; ej
heller i en af herr Jansson i Krakerud och fyra andra väckt motion,
som afser utredning rörande bolags jordförvärf i Värmlands län,
fordras direkt några vissa positiva åtgärder. Måhända har denna
återhållsamhet delvis sin grund i det magra resultat, som
sistförflutna års motioner bragte. Efter den skärseld, som motionerna
först i vederbörande utskott och sedan i kamrarna fingo undergå,
återstod blott föga däraf; de magra utskottsutlåtandena visa ock
nogsamt, huru litet af positivt innehåll det var, som kunde
samla någon majoritet kring sig. Främsta orsaken är kanske
dock medvetandet om de svårigheter, som äro förknippade med
alla reformer, som beröra jordförhållanden. Att komma fram
med något annat än en begäran om utredning i viss riktning
lönar sig knappt, om man ej helt blygsamt begränsar sig till
någon detalj, en ändring af ordalagen i någon författning t. ex.
Annars ter det sig för en borgerlig säkrast att låta regeringen
klara upp jordfrågan efter grundlig utredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
