Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Svenska Vitterhetssamfundet - Två försvarsdiskussioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 DAGENS FRÅGOR
icke särdeles högt i kurs. Men i själfva verket är denna
underskattning af Leopold intet annat än eit af de talrika partiska och
orättvisa omdömen, som senare tider ärft från romantikens
litteraturhistoria. Visserligen tillhör Leopold ej de stora och nyskapande
författarna, men han är i gengäld den kanske mest typiska och
intressanta representanten för den litterära blomstringsperiod, som i
vårt land infaller under Gustaf Hirs regeringstid. De föreställningar,
man i allmänhet hyser om den litteratur, som uppstod under denna
tid, äro i väsentliga delar alldeles oriktiga. Man har velat göra
Gustaf Illis tid till en svensk kopia af siécle de Louis XIV och
beklädt än Kellgren, än Leopold med Boileaus roll, men intet kan
vara mera oberättigadt än detta åskådningssätt. De litterära ideal,
som under 1700-talet voro härskande i Europa, stodo visserligen
delvis i förbindelse med förebilderna från le grand siécle, men dessutom
hade oändligt mycket annat, nya tankar och nya former, banat sig
väg inom litteraturen, och ganska tidigt hade i Sverige de första
inflytelserna från dessa nya idéströmningar gjort sig märkbara.
Kellgren med sitt rika och omfattande snille hade redan under sin
ungdomsutveckling rönt deras påverkan, orn Adlerbeth gäller detsamma
— i förbigående sagdt är Adlerbeth en af de författare, hvilkas
betydelse ännu icke vunnit tillbörlig uppskattning — och äfven
Oxenstierna kom under sina senare år att utvecklas i en liknande
riktning. Leopold hade mera utpräglade franska sympatier än någon
af dessa, och det blef därför företrädesvis mot honom, som den
yngre generationen riktade sina mera om naiv själföfverskattning och
öfvermod än om talang vittnande angrepp. För att rätt uppfatta
och bedöma den brytning, som vid det förra århundradets början
försiggick inom den svenska litteraturen, är därför en ingående
kännedom om Leopolds diktning oundgänglig, och det måste sålunda
betraktas som ett synnerligen erkännansvärdt företag att göra hans
skrifter tillgängliga i en ny och kritiskt tillfredsställande upplaga.
Särskildt med hänsyn till den öfverskärning af våra romantiska
författare, som på senare tid här och där hos oss gjort sig gällande,
är det af vikt, att kännedomen om vår klassiska 1700-talslitteratur
vidgas i så stor utsträckning som möjligt. Entusiasmen för
romantiken får här sin bästa motvikt. Äfven om Leopold gäller det. att
man får ögonen öppna för .hans goda egenskaper, ju närmare man
gör hans bekantskap, och om också hans ungdomsdikter i och för
sig ej förefalla särdeles lockande, äga de likväl som dokument till
hans utvecklingshistoria en betydelse, som är mer än tillräcklig för
alt motivera deras utgifvande.
Tjugutre timmar var det visst, som andra
kamma-maren under den 22, 24 och 29 mars använde på
sina principiella försvarsdebatter. På den
tidrymden kunde ett antal realfrågor hunnit genomdebatteras; i stället
sysselsatte man sig med det liberala programmet i försvarsfrågan, som,
länge påkalladt, ändtligen kommit fram på bordet — i form af reserva-
Två
försvarsdiskussioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
