Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - »Modern teologi». Af August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN TEOLOGI 347
Den moderna teologien gör likaså. Stora sammanfattande
öfversikter (»Summa totius theologiae») äro sällsynta, åtminstone
sådana som hafva systemets karaktär. I stället ha kommit
en-cyklopedier, åstadkomna genom samarbete af en mängd
författare. Å andra sidan har samarbetet vidgats till att omfatta en
mängd hjälpvetenskaper, som endast indirekt höra till teologien,
t. ex. filologi, arkeologi, psykologi.
Vår tids vetenskap är medveten om sin begränsning också i
annan mening: den är subjektivistisk. Den är öfvertygad, att
sanningen i sig är oåtkomlig. Hvad vi komma åt, är i själfva
verket vårt sätt att se saken. Eller, som man också kan säga,
sanningen är mångsidig, och vi äro ensidiga. Men om vi också
aldrig nå ända fram till sanningen, så sträfva vi att komma
den så nära som möjligt. Och det göra vi icke genom att stirra
oss blinda hvar och en på den sida af sanningen, som han har
fått syn på, utan genom att ta lärdom af hvarandra, samarbeta
med hvarandra. Så blir vår tids vetenskap tolerant.
Den moderna teologien följer exemplet. Den har icke höga
tankar om det slags vetenskap, som uttömmer sin kraft i att
slåss- »Apologetik» och »polemik» i den betydelse, som dessa
ord hade ännu för få årtionden sedan, äro tynande grenar ai
den moderna teologien. Nej, hvar och en må positivt uträtta,
hvad han kan!
Åtskilligt af det sagda kan sammanfattas i att vår tids
vetenskap är själfkritisk. Detta yttrar sig äfven däri, att den
betraktar sina teorier som arbetshypoteser. Ingen enda af tillvarons
gåtor gör vår tids vetenskap anspråk på att definitivt ha löst;
iösningsförsöken äro arbetshypoteser, som bibehållas, till dess
det uppställes något nytt försök, som visar sig mer användbart
än de gamla såsom utgångspunkt för fortsatt arbete.
Den moderna teologien tänker på samma sätt. Den ställer sig
misstrogen till allt hvad fastslagna dogmer heter, vare sig af
spekulativ eller historisk natur. Dogmerna äro arbetshypoteser
ined dessas värde och dessas begränsning.
Om nu den moderna teologien är så beskaffad, för hvilka
slags uppgifter är den då på grund af denna utrustning särskildt
lämpad? Hvad har den uträttat? Och hvad kan man vidare hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
