Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Förenta staternas immigrationsproblem. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 E. H. THÖRNBERG
»settlements» midt bland amerikanarna. De släpa och slita åt
dem i fabriker och verkstäder, lägga deras gator, bygga deras
spårvägar, borsta deras skor, rensa deras promenadplatser och
följa dem med lågt betalda »services» från morgon till kväll,
från kväll till morgon, så långt året är. Men
genomsnittsamerikanen vet föga eller intet om dem, förutom att de äro
lågt stående utlänningar, åt hvilka typer han stundom får sig
ett godt skratt och hvilkas namn han aldrig lär sig uttala,
främlingar, som aldrig kunna assimileras, som visserligen äro
ekonomiskt nyttiga, men bilda en nationell och kulturell
dödvikt. Hans tidningar skicka till dessa kolonier sina »reporters»,
som meddela sensationsartiklar därifrån. Och bibelkvinnorna
och de sociala fröknarna komma till honom och be om
pengar för deras arbete bland de arme utbölingarna, skildrande
i gråtmild röst och med en dålig nyansering af färgerna
eländet, smutsen och synden bland dem.
I dessa kolonier gestaltar det sig utan tvifvel ytterst dåligt i
hygieniskt, moraliskt och socialt afseende. Detta är i all
synnerhet fallet i »ungkarlshotellen» och pensionaten, hvarest ogifta
män och »amerikaänklingar» samla sig. Nyligen företagna
omfattande undersökningar ge dock vid handen, att vissa
skildringar varit ensidiga och öfverdrifna. Men samma
undersökningar ha likaledes gifvit som resultat talrika mörka bilder af
trångboddhet och hemmets vanvård i förening med låga löner.
Ställningen förefaller ogynnsammare i de utpräglade
industridistrikten än i de egentliga storstäderna. Hvad beträffar
farhågan för att de senare skola denationaliseras genom de
inströmmande främlingshorderna, så kan man förstå denna, när
man erfar, att af de 14 millioner invånarna i rikets 38 största
städer voro 1900 två tredjedelar antingen invandrade eller barn
af invandrade. Men det mäktiga främlingselementet anses här
motverkas af de från landsbygden inflyttande svällande
skarorna af gammalamerikaner. — Den hos de nya
immigranterna rådande okunnigheten är en fara, hvilken ingalunda får
underskattas. Omkring 35 proc. af dessa massor öfver tio års
ålder äro analfabeter eller half-analfabeter. Erkännas måste
dock, att deras barn visa, relativt taladt, en god lust att besöka
folkskolan. — Med allt skäl klagas starkt däröfver, att dessa
syd- och östeuropéer i så stor utsträckning försumma att låta
sig naturaliseras. Men å andra sidan höres ett likaledes be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
