Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dogmen om vårt dyra försvar. En granskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enligt bil. D till försvarskommitténs betänkande utgöra
Sveriges försvarsutgifter 49,9 procent af samtliga egentliga utgifter
med undantag af räntor å statsskuld, medan Danmark, Norge,
Nederländerna och Belgien slippa undan med siffror varierande
mellan 36 och 24,1 %. Hälften af vår budget slukad af
försvaret, medan det i jämnstora länder kan reda sig på en
tredjedel eller fjärdedel af budgetens totalsumma — det är ju
onekligen ett tacknämligt argument för dem som anse vårt försvar
ha fått både nog och öfvernog.
Men dessa siffror äro, såsom öfverdirektör Widell själf
påpekar, icke fullt jämförliga. Hur starkt de särskilda staternas
säregna förhållanden kunna inverka, synes bäst däraf, att Schweiz
icke alls kunnat medtagas i jämförelsen, enär åtskilliga till
beloppet ej kända försvarsutgifter där bestridas af kantonerna eller
genom inkomsterna af vissa statsmonopol. I Sverige är nu
förhållandet det, att kommunerna bestrida helt eller delvis en
mängd allmänna utgifter, hvilkas motsvarighet i en del andra
länder i vida högre grad än hos oss återfinnes å statsbudgeten.
Härigenom bli naturligen ifrågavarande jämförelsetal
ogynnsamma för oss, och det ser ut som om våra försvarsutgifter
utgjorde en större del af samtliga statsutgifter än hvad fallet är
i en del andra länder. På samma sätt verkar den
omständigheten, att vissa länder nedlägga ofantliga summor af statsmedel
på byggnader, anläggningar o. dyl., hvilka icke äga någon
motsvarighet hos oss. Så är t. ex. fallet med Holland och Belgien,
hvilka på grund af sin naturbeskaffenhet måste offra kolossala
summor på väg- och vattenbyggnader. Härigenom ökas
statsbudgeten i dess helhet och försvarsutgifterna blifva skenbart
obetydliga.
Vid den ofvan återgifna jämförelsen mellan försvarsutgifter och
öfriga utgifter undantogos som sagdt räntor å statsskuld. I själfva
verket är i åtskilliga främmande länder statsskulden till större
eller mindre del åsamkad för militära ändamål, hvilket däremot
som bekant icke alls är fallet i vårt land. Det har emellertid
icke alltid kunnat afgöras, huru stor del af statsskulden och
utgifterna för dess förräntning som rättvisligen bör hänföras till
försvarsutgifterna, och inga ränteutgifter ha därför i den
Widellska statistiken kunnat upptagas såsom försvarsutgifter.
Emellertid framhåller öfverdirektör Widell, att såväl den belgiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
