- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
121

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några nutida sträfvanden inom skolundervisningen. Af Frans von Schéele

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig icke behöfva tala om, då det är så själfklart och välbekant.
Men i följd häraf glömma de emellanåt, att det utgör den fasta
grund, på hvilken äfven det nya måste byggas. Å andra sidan
är det än vanligare, att vissa tröga eller envisa personer göra
sig till förfäktare af de öfverlefvade formerna och därigenom
blifva blinda för det nya innehåll, som med historisk rätt bryter
sig fram.

Mellan dessa ytterlighetspartier måste den förståndige söka en
förmedlande ståndpunkt på hvilken han kan tillgodogöra sig
det bästa hos bådadera. Han lämnar icke det gamla förr, än
han lyckas ersätta det med något bättre. Nyhet för nyhetens
skull är honom en lika stor dårskap som misstro mot något,
blott därför att det bryter hans vanor och inför en viss
osäkerhet om de åtgärder som i det enskilda fallet böra vidtagas.

Det är icke partikompromissernas nödfallsutvägar, som jag
härmed syftar på, och heller icke svaghetens osäkra vacklande
än hit än dit, utan den besinningsfulla, fördomsfria klokheten,
som ej vill blunda för sanningen från hvilken sida den än må
uttalas och som har beslutsamhetens lugna mod, men ej vare
sig nyhetsmakarens dumdristighet eller den reaktionäres
halsstarrighet.

Det sagda gäller om utvecklingen på kulturlifvets alla
områden, men alldeles särskildt äger det sin tillämplighet inom
pedagogiken, därför att dess utveckling är intimare förbunden med
det andliga lifvets inre organiska växt, än förhållandet är på
de flesta andra odlingsfält. Man kan alldeles lägga om
husbyggnadskonsten genom att bygga med nya materialier och nödgas
grundligt reformera den militära strategien, så snart ett nytt
skjutvapen kommit till användning. Men den pedagogiska
utvecklingen vet ej af några sådana hastiga omkastningar — väl
i de pedagogiska teorierna, det är sant, men ej i den
pedagogiska praktiken, som alltid har att arbeta med i stort sedt samma
material, den sig ständigt tämligen lika barnanaturen.

Så småningom har man emellertid lärt sig att allt bättre förstå
denna natur och att lämpa undervisningsmetoderna och
uppfostringsmedlen efter dess inre utvecklingsbetingelser och de till
buds stående mera yttre kulturresurserna. Visst icke alla försök
i sådan riktning, hvilka på senare tid blifvit gjorda, hafva varit
alltigenom lyckade. Mången gång hafva reformvännerna
skjutit öfver målet och kanske lika ofta under det, och emellanåt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free