Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor
- En rumänisk historiker och politiker
- Den tyska arméreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Österrike-Ungerns eller Rysslands ärenden. Den mot Bulgarien
riktade hotfulla kompensationspolitiken hade ej hans gillande, men i
riksdagen tyckes han i regel ha nöjt sig med framhållande af sitt
och sina meningsfränders nationella program utan att genom alltför
påträngande opposition försvåra regeringens politik i den ömtåliga
situation Balkankriget försatt Rumänien. Hans nästan passionerade
anslutning till nationalitetsprincipen torde för öfrigt framlysa äfven i
den essay till hvilken dessa biografiska uppgifter må utgöra en
summarisk presentation.
Den tyska arméreformen.
De under senare år allt mer och mer spända
internationella förhållandena ha tvingat så godt som alla
europeiska länder att för att skydda sin egen säkerhet vid en
eventuell allmän konflikt vidtaga särdeles omfattande mått och steg till
stärkande af sin militära värnkraft. Just i dessa dagar hafva vi fått
bevittna hurusom Frankrike och Tyskland i detta syfte tillgripa de
kraftigaste medel, å ena sidan införande af den treåriga värnplikten,
å den andra den väldiga kaderökning som det nya tyska
arméförslaget bl. a. innebär. Att det tyska förslaget på sina håll mötts med
tvekan och att man frågat sig om det mellanfolkliga läget verkligen
kräfver så betydande uppoffringar är ju ganska lätt förklarligt,
äfvensom att man på sina håll ställt sig spörjande inför de inre politiska
konsekvenser, som det svårligen kan undgå att föra med sig. En
allsidig utredning af dessa och andra därmed sammanhängande frågor
har den bekante politikern professor Hans Delbrück lämnat i det
senaste häftet af Preussische Jahrbücher.
Delbrück utgår från att fastslå den förändring som de senare
årens erfarenheter framkallat i det franska folkets ställning till
Tyskland och till den gamla revanchetanken. Hans uppfattning stämmer
i allt väsentligt öfverens med den, som i anslutning till ett arbete
af den franske författaren Etienne Rey framlades i närmast
föregående häfte af denna tidskrift. Samtidigt framhåller han emellertid
äfven, att de yttre omständigheterna, sådana de under de senaste
tiderna gestaltat sig, i högst betydande grad bidragit till att gifva
den franska krigslystnaden luft under vingarna, i det att nämligen de
både genom sina segrar och sina vunna landutvidgningar stärkta
Balkanstaterna numera äro i stånd att binda en afsevärd del af den
krigsmakt som Österrike i annat fall skulle kunnat disponera till
hjälp åt sin allierade Tyskland. Dessutom har — påpekar Delbrück
— den gångna vintern äfven i ett annat afseende framtvingat en
allmän revision af de hittills gällande åsikterna, nämligen i fråga om
Rysslands styrka och speciellt den ryska arméns beskaffenhet och
möjligheter. Medan Österrike endast med den allra största svårighet
och under de kännbaraste uppoffringar kunnat hålla beredda de
maktmedel, som fordrats för att dess prestige på Balkan icke helt och
hållet skulle tillintetgöras, har Ryssland burit upp sina motsvarande
såväl militära som finansiella ansträngningar med en lätthet, som
öfverträffat alla förväntningar. Det är enligt Delbrück tydligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0317.html
