Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk-amerikanarne och Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I öfrigt ha vi ingen anledning till någon starkare pessimism
rörande svenska språkets framtid i Amerika. Det talas i dag
af hundratusende, som aldrig sett en skymt af Sveriges kust.
Sådana män och kvinnor undervisa i svenska och predika på
svenska. Stundom är deras uttal beundransvärdt klart och rent.
Borde vi icke här i Sverige vidtaga åtminstone någon åtgärd
för att ett antal bildade svensk-amerikaner inom andra
generationen skulle kunna göra en omedelbar bekantskap med svenskt
tungomål och svensk kultur? Några mer omfattande anordningar
torde ej kunna ifrågasättas. Nu ha emellertid våra
sommarkurser blifvit en permanent institution. Borde vi icke hvartannat
eller hvart tredje år till dem inrätta ett bihang, afsedt för
svensk-amerikaner? Här kunde väl ordnas lämpliga föreläsningsserier i
nordiska språk, svensk litteraturhistoria, svensk historia etc.
Om första gången endast ett par tiotal deltagare komme från
andra sidan, behöfde företaget alls icke anses misslyckadt.
Början vore gjord. Inom det yngre Svensk-Amerika hade uppstått
ett strömdrag af åhåga att i fädernas land inhämta kunskaper
om detta; och här hemma kunde vi erbjuda speciella tillfällen
för en sådan kunskapstörsts tillfredsställande. Siffran skulle
sannolikt sedermera växa, måhända ej blott aritmetiskt utan
ock geometriskt.
För oss svenskar bör det vara en samfälld angelägenhet att
skapa och upprätthålla nationella förbindelser med de
utvandrade, deras barn och barnbarn. Inga klassgränser, inga
partilinjer, inga olika tolkningar af patriotismens innebörd äro ägnade
att förrycka vårt intresse i den riktningen.
För några år sedan förde, i enskildt samtal med
undertecknad, en bemärkt socialdemokratisk politiker ungefär följande
resonemang: Låt dem som emigrerat amerikaniseras så fort
som möjligt! Det band som bundit dem vid Sverige kan icke
längre vidmakthållas; låt det brista! — Halftannat år efteråt
utbröt den stora arbetsinställelsen i Sverige. Då skickades, i kändt
ärende, hr C. E. Tholin till Amerika, speciellt till Svensk-Amerika.
Den gången behöfde arbetarklassens internationella solidaritet
stärkas af den nationella samhörighetskänslan, som å ömse
sidor Atlanten genomströmmar de olika lagren af vårt folk
och sträcker sig vidt utöfver de ekonomiska angelägenheternas
krets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
