Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Humanistiska studier och prästbildning. Af Gunnar Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 GUNNAR RUDBERG
grekiskan. Den är nödvändig, så länge man icke vill kasta
bort t. o. m. skenet af vetenskaplighet. Nya Testamentet är ju
ändå och förblir centrum för den teologiska forskningen. Och
utan språklig kunskap är ju ingen intim uppfattning af någon
som helst litteratur möjlig. Detta visar sig särskildt klart på
det nytestamentliga området efter sista tidens språkliga
upptäckter och fynd.
Men dessa studier ha ock en annan betydelse — om man
nämligen öfver hufvud taget tror på de klassiska studiernas
fortfarande betydelse för vårt folk. Under nuvarande förhållanden
äro de helt enkelt den säkraste garantien för, att kunskap i
grekiska ej kommer att fullständigt dö ut hos oss eller bli
inskränkt till ett litet antal facklärda vid högskolorna. Jag tror
ej, att den garantien sviker, så länge kristen tro och åskådning
få göra sig gällande i folklifvet. Så länge kommer man att gå
tillbaka till källorna — och så länge läser man grekiska. Detta
är ock ett tungt vägande skäl för läroverken att ej kasta bort
grekiskan helt och hållet. Och så länge grekiskan finns vid
läroverken, kommer den att mera fackmässigt studeras af
lärarekandidater — jag bortser här från andra skäl, som verka i
samma riktning. Hvad det betyder för ett ämne att ha en
sådan plats i ett lands bildning, behöfver här ej sägas. Icke
heller hvad det från allmän bildningssynpunkt betyder, att ett
bildningselement, som haft och har stor betydelse, icke i
miss-riktadt nit — det må nu vara pedagogiskt nit eller annat —
bringas ur funktion. Det har framhållits både från
vetenskapens och kyrkans synpunkt. Och där man gjort ett dylikt
experiment, synes man redan ha hunnit ångra sig.
Här gäller det en hel samhällsklass, som i någon mån måste
komma i åtnjutande af klassisk bildning. Ty grekiska utan
någon kunskap i latin lär väl ej sättas i fråga. Men grekiskan
bör ej glömmas. Mången, som annars kämpar för de klassiska
studiernas bibehållande, har redan trott sig böra uppge kampen
på grekiskans linje och retirera till latinets. Jag är öfvertygad
om att den reträtten ej är nödvändig. Så länge det finns ett
verkligt teologiskt studium, kommer grekiskan att vara kvar,
och dess vänner böra ej försumma, utan klokt utnyttja denna
resurs. Den är ej så stor, det är sant. Men i tider af
tillbakagång får man vara glad åt de små möjligheter, som finnas,
samvetsgrant försvara dem och se till, att de ej tagas ifrån en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
