Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Världshistorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 DAGENS FRÅGOR
medarbetare gör ej tillfyllest, ty bland en stor skara af duktiga
författare råder alltid mycken olikhet i grundåskådningar, och däraf
vållas väsentliga skiljaktigheter i framställningens allmänna uppfattning.
Alldeles särskildt blir detta lätteligen fallet vid ett arbete, som
betecknar sig som ren kulturhistoria. Själfva begreppet kulturhistoria
är ju föremål för de mest vidtskiftande utläggningar. För den ene är
kulturhistorien mest berättelsen om dräktens och husgerådets
utveckling, om byxor, selpinnar, kastruller och dyl. För andra är den
utvecklingen af andlig odling och allmänna åskådningar, historien om
skalder, filosofer, konstnärer och journalister. Somliga lägga en lika
öfvervägande vikt vid den allmänna materiella utvecklingen,
evolutionen från skäran och handkvarnen till den kombinerade skörde- och
tröskmaskinen. Det förefaller nästan, som kunde man under
kulturhistoria enligt vanlig uppfattning subsumera allting, bara där icke
finnes någon politisk historia med, ty då lär visst kulturen med ens
försvinna. Vid en sådan meningarnas mångfald måste ett arbete af
Världskulturens art gifvetvis té sig något brokigt, ty de till den höga
siffran 44 uppgående författarna ha haft mycket olika syn på sin
uppgift. Men fasthålles, att denna prägel af mosaik nog är
oundgänglig, så länge man icke antingen begränsar arbetet till allenast några
strängt isolerade sidor af kulturen eller ock, till den sanne s. k.
kulturhistorikerns fasa, gör just den förkättrade politiska historien till
framställningens bärande element, så torde man med allt skäl kunna
vitsorda Världskulturen som ett ganska förtjänstfullt verk. Många af
bidragen äro verkligen betydande prestationer, snart sagdt öfverallt kan
den intresserade finna värdefull läsning, och ensemblen demonstrerar
som sagdt förträffligt, huru totalåskådningarna om ämnets art gå i
sär — hvilket ock förtjänar studeras. Till sin allmänna prägel är
arbetet danskt, författarelistan upptager blott sex svenska och fyra
norska namn.
Den Ullsteinska världshistorien, sådan den artar sig att framträda
i svensk bearbetning eller väl rättare öfversättning, är till planen rätt
annorlunda lagd. Hittills är blott en del utkommen, innehållande
antikens historia. Här dominerar bestämdt den politiska synpunkten,
ehuru naturligtvis sådana förf. som J. Beloch och R. Pöhlmann
vederbörligen tillgodosett andra, spec. ekonomiska moment. De
inledande kapitlen om Jordens förhistoria (af K. Bohlin) och Människans
härstamning och utveckling (af G. Backman), äfven Raser och folkslag
samt Den mänskliga kulturens förhistoria, verka en visst oundgänglig
gärd åt moderiktningar med hvilka arbetet för öfrigt knappast har
mycket att skaffa utom genom sin ofvan meddelade undertitel samt
delvis ock genom illustrationsapparaten. Så till vida torde ock detta verk
få en mera enhetlig allmän karaktär än Världskulturen. Men samtidigt
tvingas man nog att spörja sig, om det öfverhufvud föreligger något
behof att som här sker väsentligen öfversatta eit tyskt
illustrationsarbete? För dem som verkligen ha skäl att studera någon eller några
delar däraf lärer den tyska texten ej vara någon tillsluten skrift,
och för planschälskande publik erbjuder ju originalet allt som kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
