Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - »Heliga grundsatser»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orsaken, hvarför vi här i landet så litet beaktat dessa
förhållanden, är väl, att de i all sin bjärthet framträda först,
när rösträtten utvidgats att omfatta folkets hela massa,
hvilket ju hos oss skedde först för fem år sedan, men väl äfven,
att det intensiva intresse, som svensken ägnar det formella i
statslifvet, undanskjuter uppmärksamheten från bakomliggande,
reella faktorer. De senaste veckornas händelser ha
emellertid på ett slående sätt visat de nya maktfaktorernas verkliga
karaktär och hvilka tendenser en demokrati underkastad
partiväldets lag kan innebära. Den verkliga innebörden af dessa
händelser kan icke stå klar, med mindre uppmärksamheten
fästes icke så mycket på de heliga grundsatser, hvilka
proklamerats, som fastmer på de väldiga, nya maktfaktorer,
hvilka uppvuxit under deras hägn.
Enligt demokratiens heliga grundsatser skall landet styras
i enlighet med folkviljan, som kommer till synes i och med
utöfvande af den allmänna rösträtten. Man möter då här
såsom ett första faktum, att denna aldrig tages i anspråk af
samtliga röstberättigade; 1911 begagnade sålunda t. ex. endast
57 % af dem som då i vårt land ägde rätt att deltaga i
valen till andra kammaren denna sin rättighet, och den siffran
torde kunna betraktas såsom normal. Nära hälften af
folkviljan är alltså stum och gör sig vid valhandlingen icke
gällande under lugna förhållanden, något som gifvetvis icke
hindrar, att den finns där latent och kan kasta in rätt
oberäkneliga faktorer vid särskilda tillfällen. Det sistnämnda är
i vissa fall ett räddningsankare, nämligen då folket säger ifrån,
att det tröttnat på yrkespolitikernas hästbytartrafik; men det
kan också bli en fara, då en eller annan tillfällig stämning
beröfvar massorna all besinning. Obestridligt är i hvarje fall,
att något så obestämdt och delvis t. o. m. overkligt som
folkviljan icke kan vara den normala innehafvaren af statens
ledning. Man kan också bestämdt påstå att den aldrig varit
det, hur mycket än politikerna sökt narra sig och andra
att tro det.
Detta blir desto mera tydligt då man besinnar, att större delen
af den hälft, som deltar i valet, är mer eller mindre politiskt
ointresserad och i hvarje fall politiskt obildad. Ju mera
rösträtten utsträckes, dess mer blir detta fallet; icke blott en samling
kring vissa kandidater och program blir nödvändig, man måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
