Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor
- Engelskt och svenskt kungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Engelskt och svenskt kungadöme.
Den svenska vänsterns försök att med
utgångspunkt från konungens tal till
Bondetåget framkonstruera en djupgående konstitutionell konflikt mellan
en personlig kungamakt i Karl XI:s eller Karl Johans stil och den
förment hotade folkfriheten har ej minst i England haft åtskilliga
intresserade iakttagare. Man har i radikala engelska tidningar, med
eller utan inspirerande medverkan från svenska radikaler, talat om
en strid mellan »despotism» och »folkfrihet», hvars utgång måste
intressera frihetens vänner i alla länder. Med karakteristisk insularity
har man af den omständigheten, att Sverige har konstitutionellt
styrelsesätt, slutit sig till, att författningsenligt hos oss borde råda en
»parlamentarism» af precis samma slag som den engelska och att
författningen kränktes eller sattes i fara, om Sveriges konung ej
iakttoge samma passiva ställning till sina ministrar som rådande populära
uppfattning anvisar åt den engelske. Å andra sidan har man i
svenska riksdagsdebatter hört Todd och Lowell citeras ungefär som
om de vore auktoriteter i svensk statsrätt eller åtminstone med den
bifogade förklaringen, att den häfdvunna maktbegränsning de
konstatera för det brittiska imperiets härskare gentemot hans ministrar
kan vara god nog för konungen af Sverige i dennes förhållande till
sina. Här behöfver ej närmare utredas, hurusom det är svensk
grundlag och svensk konstitutionell häfd, ej analogier från England och
citat från den engelska parlamentarismens lärofäder, som bestämma
konungamaktens ställning i vårt statslif. I stället kan det vara af
en viss betydelse att påvisa, dels att det engelsk-radikala intresset
för hr Staaffs kamp mot »despotismen» sammanhänger med farhågor
inom dessa kretsar för ett återupplifvande i England af det kungliga
vetots användning — det gäller home-rule-billen — samt dels att
med samma aktuella inhemska tvistefråga som bakgrund äfven helt
andra röster börja förnimmas i engelsk politisk litteratur rörande
omfånget af kungadömets befogenheter i parlamentarismens
moderland.
En radikal svensk tidningsman i London har om förstnämnda
faktum afgifvit ett intressant vittnesbörd, då han till Dagens Nyheter
skrifver bl. a.: »Man behöfver icke vara alltför tränad i konsten att
läsa mellan raderna för att förstå att när man (i engelska pressen)
pekat på trakten kring Norrbro i Stockholm, så har man blinkat åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0151.html
