- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
378

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utplånad ur världen, kan ej utan förfäran se affolkningen,
själfmordet, bli den framtid man går till mötes. Man har frågat sig efter
orsakerna och man har sökt utröna, om ej några botemedel kunna
finnas. Hvad orsakerna beträffar, ligga för visso de hufvudsakliga
klara för hvarje uppmärksam iakttagare; men i själfva verket är hela
orsakssammanhanget så inveckladt, att det knappast ännu kan anses
utrönt. Med botemedlen är ännu mycket sämre beställdt. Förslagen
äro mångfaldiga, men träffa, i den mån de öfverhufvud kunna få
någon effektivitet, endast detaljer af det stora problemet.

Också här i vårt land ha ju botemedlen börjat diskuteras både i
press och i riksdag. På en del håll har man sökt finna frågans
lösning i »sociala reformer» eller t. o. m. i socialiststaten. Det tycks bli
ett alltmera gouteradt medel att slippa tänka igenom ett inveckladt
samhällsproblem, detta att hänvisa till »ett bättre samhälle i
allmänhet eller ett ännu bättre samhälle». Att sociala reformer eller »en
demokratisk utveckling» skulle kunna hejda nativitetens sjunkande, är
onekligen icke någon originell idé, men knappast därför mera
fruktbringande. Så mycket har man dock kunnat konstatera, att ökadt
välstånd — som man ju hoppas skall framgå ur de sociala
reformerna — i hvarje fall icke medför höjning i nativiteten. Men väl
kan en sund socialpolitik hjälpa oss att ta bättre vara på det
folkmaterial, som återstår; och en afgjord vinst af den förda diskussionen
synes vara, att man med affolkningen för ögonen börjat mera allmänt
få upp ögonen för att socialpolitiska åtgärder icke böra betraktas
såsom en mer eller mindre motvilligt medgifven gåfva åt missnöjda
eller illa behandlade folkklasser utan såsom medel för samhället att
medverka till, att hvarje medborgare göres duglig för sin uppgift i
statens och den nationella kulturens tjänst.

Själfva upphofvet och roten till den franska sjukan ligger
emellertid med säkerhet icke här, utan på ett helt annat område — det
etiska. Där blir alltid samhällets ingripande ofantligt mycket mera
ömtåligt och äfven i alldeles särskild grad underkastadt risken att
misslyckas. En del tidningsorgan ha skyndat att af den s. k.
preventivlagens bristande effektivitet — anledningen till deras
triumferande ton återfinnes lätt i annonsspalterna — draga den slutsatsen,
att hvarje ingripande skulle visa sig resultatlöst, och andra
kammarens majoritet har icke ens af ett utredningskraf låtit locka sig
från sin laisser-faireståndpunkt — i denna fråga. Att problemet
icke därmed är aflifvadt utan kommer att yttermera oroa herrar
riksdagsmäns tankeverksamhet, till och med om vi skulle nå
lycksalighetens tillstånd i socialiststaten, torde höra till de få ting vi
kunna vara vissa om i dessa öfverraskande tider.

Amerikansk imperialism.



Förenta staternas utrikespolitik, dess medel och
syften tillhöra sedan gammalt de omstridda faktorerna
i det internationella lifvet. Den utomordentliga energi — ej alltid följd
af däremot svarande framgång — hvarmed den kastat sig in i arbetet
på den internationella rättens utveckling och den i ögonen fallande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:35:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1914/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free