Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - De neutrala och kriget. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oratoriskt så omhuldade små nationernas frihetskraf. Men
ingen har rätt att pålägga oss här i Sverige det sacrificium
intellectus ett accepterande som axiom af denna den
krigförande brittiska nationens arbetshypotes skulle innebära för
oss. Våra historiska erfarenheter från äldre, nyare och allra
nyaste tid tala ett annat språk, och erfarenhetens röst får ej
tiga därför att det är krigstid. Ett annat exempel! Den
uppflammande folkliga indignationen utgör särskildt bland de
romanska nationerna ett af de effektivaste vapnen i deras
andliga krigsarsenal. Vi kunna därför förstå de så att säga rent
militära grunder, som — vid sidan af åtskilligt annat —
föranledt framagiterandet af en stämning, som utan tvekan
sätter likhetstecken mellan germaner och barbarer. Ett
accepterande af denna den krigförande franska nationens
arbetshypotes skulle från vår sida helt enkelt innebära, att vi
antingen förnekade blodets röst för att bli adopterade som den
nya ententecivilisationens strängt hållna styfbarn eller ock
påsatte oss själfva barbarmärket och med sänkta pannor
ödmjukt erkände vår — liksom våra tyska stamfränders —
kulturella underlägsenhet under exempelvis de senegalesiska
soldater, hvilkas fanor prydas af hederslegionens adelsmärke,
och som nu, med i flera fall på sjukhusen konstaterad afrikansk
vildhet i krigföringsmetoderna, deltaga i hvad Matin
kallat »la guerre sainte de la civilisation contre la barbarie».
Och lika litet kunna vi, accepterande ett uppmärksammadt
moment i den krigförande tyska nationens arbetshypotes,
instämma i karaktäriserandet af en giltig och högtidligt
beseglad traktat såsom allenast »ett stycke papper». Vi kunna
förstå och måhända äfven sentera de militära skäl, som
förestafvade den belgiska neutralitetens åsidosättande vid
öppnandet af Tysklands krig med Frankrike. Vi afvakta med
spändt intresse — åtminstone några ibland oss äfven utan
förutfattad mening — de bebådade bevisen för att
Tysklands nödläge i en kamp för dess nationella enhet och
existens verkligen kräfde just detta af dess rikskansler med
sympatisk ärlighet erkända i stället för bortförklarade brytande
af folkrättsliga förpliktelser. På sista tiden bekantgjorda
aktstycken måste nog äfven anses göra lojaliteten mot Tyskland
vid den belgiska neutralitetspliktens uppfyllande i Brüssel
till en öppen fråga. Men allt detta hindrar ej, att de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
