Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Världskrigets förlopp. Serbiens eröfring. Af Sune Bergelin - Uppehållet i operationerna januari—september 1915 - Centralmakternas gemensamma offensiv mot Serbien hösten 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGETS FÖRLOPP 293
med tysk landstorm, hade numera ett kvalitativt ganska högt
värde.
CENTRALMAKTERNAS GEMENSAMMA OFFENSIV MOT SERBIEN,
HÖSTEN 1915
Centralmakternas gemensamma offensiv mot Serbien på hösten
1915 är ett af de intressantaste momenten i världskriget, och
framtiden kommer måhända att utvisa, att Serbiens eröfring är
till sina följder en af krigets viktigaste händelser.
Tvingande skäl för ett ingripande på Balkan torde hafva
förefunnits. Läget på Gallipolihalfön har sannolikt blifvit allt mer
och mer kritiskt för turkarna. Särskildt synes bristen på
ammunition till de tunga kastpjäserna hafva varit stor, hvilket
gjorde det nödvändigt för den tyska militärindustrien att komma
turkarna till hjälp.
Centralmakternas instängda läge torde äfven hafva bidragit
till beslutet att öppna en förbindelse till Turkiet. Visserligen
hade tysk vetenskap förmått skaffa surrogat för uteblifna
råvaror, behöfliga för krigsindustrien, och hade genom tysk
organisation af lifsmedelsfrågan en krigsvinter kunnat uthärdas.
»Köttlösa» dagar och mjölkens utportionering i lagligen bestämda
maximikvantiteter m. m. visa dock — äfven om dylika åtgärder
delvis må tillskrifvas tyskt förutseende — att läget var allvarligt
och larfvade en ändring under det kommande andra krigsåret.
Det politiska läget på Balkan tvingade till ett ingripande i tid
i afsikt att tillförsäkra centralmakterna medverkan af den
bulgariska fältarmén på 350,000 man till sagda länders aktion på
Balkanhalfön, som förr eller senare måste äga rum. I väster
var situationen sådan, att, sedan förstärkningar kunnat ditföras
i augusti och september från ostfronten, ingen fara förelåg för
fortsatt defensiv. Italienska fronten var fortfarande orubbad.
Händelserna i öster bestämde frågan, huruvida och när bryggan
kunde slås öfver Balkan. De stora framgångarna mot Ryssland
samt en därigenom erhållen lämplig defensiv front gjorde det
möjligt att frigöra trupper mot Serbien.
Till sist kunna centralmakterna genom en ostörd
landförbindelse med Turkiet så småningom erhålla en utväg att direkt
åtkomma Englands vitala delar Indien och Egypten — främst
Suez — och detta utan att i någon högre grad behöfva anlita
21. Svensk Tidskrift 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
