Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Kina under världskriget. Af Carl G. Taube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KINA UNDER VÄRLDSKRIGET
AF BARON CARL G. TAUBE
Den 6 juni 1916 afled i Peking Kinas härskare i uremi, förorsakad af kroppslig
och själslig öfveransträngning. Om den senaste fasen af Yuans politik är
Svensk Tidskrift i tillfälle att meddela följande skildring af en sedan flera år
på en kinesisk förtroendepost verksam svensk, majoren i kinesiska
gendarmeriet i Peking, baron Carl G. Taube. Tillsammans med artikeln Kinas framsteg
efter revolutionen i h. 8, årg. 1915 af denna tidskrift, författad af en annan
Kina-svensk i framskjuten ställning, professor Erik Nyström, torde den utgöra en
välkommen vägledning rörande det ytterst aktuella problemet om det kinesiska
rikets närmaste framtid, ett problem som icke blott har ett mera teoretiskt
och platoniskt utan, såsom nedan under Dagens Frågor sid. 386 ff. närmare
påvisas, äfven för Europa och oss själfva synnerligen praktiskt och näraliggande
intresse.
De senaste årens historia i Kina erbjuder för den, som i
likhet med undertecknad lärt sig uppskatta och i många
afseenden högakta kineserna och deras gamla kultur, ett rätt så
nedslående skådespel. Det är historien om ett folk, som med
öppna ögon rusar mot förderfvet, utan att akta de många
varnande röster som höjts. Hvarför skall världens största nation,
med en intelligent och idog befolkning, med en gammal
själfständig och högtstående kultur, vara världens svagaste nation,
en lekboll för rofgiriga grannar och ständigt sönderslitet af inre
strider? Att besvara den frågan är ej lätt, och när man söker
göra det, återkommer man ständigt till den gamla sanningen,
som så ofta upprepats af européer här ute: ju längre man är i
Kina desto mindre känner man kineserna och deras vägar.
Kinas folkpsykologi är ännu ej skrifven, ehuru många försök
gjorts — speciellt af turister, som hämtat sina vyer från Astor
House hotel i Shanghai och Wagons-Lits-hotellet i Peking —
men det är dock ett drag, som förefallit mig som den mest
bestämmande orsaken till det nuvarande eländet: oförmågan att
bortse från den tillfälliga fördelen för stunden utan tanke på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0370.html
