- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
4

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Framtiden. Af Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påpekas. Det nuvarande kriget är på båda sidor ett
folkkrig, medan den förra världsstriden till sist hade en enda
person som part på ena sidan; och efter det förra kriget
kunde alltså ordnade förhållanden inträda, när denne ende
sattes ur spelet, medan nu just de parter, som bekämpa
hvarandra, i freden måste finna en modus vivendi i ordets
bokstafliga mening. Att vägen är lång till en sådan uppgörelse,
som dock måste komma, och följaktligen lång också till
freden, förefaller af detta skäl sannolikt. Men det är farligt att
öfverskatta varaktigheten af stundens motsatser; och när
uppgörelsen en gång blifvit verklighet, kan också enigheten komma
i oväntade och t. o. m. från vår synpunkt ovälkomna
former.

Vill man söka förstå åt hvad håll händelserna peka, har
man ej stor ledning af en bild som Levertin en gång ansåg
symbolisera historiens gång, nämligen fjällemlarnas
driftbestämda vandring, utan en rörelse till höger eller vänster,
utefter en snörrät linje emot ett förutbestämdt mål. Öfver
hufvud finns det få saker mer irriterande för den som vant
sig att tänka historiskt än föreställningen om »utvecklingen»
som en linje med bestämd riktning från början till slut; och
sällan visar en anhängare af detta sätt att tänka större
okunnighet än då han tillämpar föreställningssättet på
förhållandet staterna emellan. Vår nuvarande kultur började
nämligen med en universalmonarki, den romerska; och
medvetandet om kristenhetens eller Europas enhet icke blott hela
Medeltiden igenom utan långt senare hör till hvarje
historikers barnalärdom. Först tog romerska kyrkan arf efter
romerska riket, och sedan uppbars arfvet, alltmer försvagadt,
af det heliga romerska riket af tyska nationen. Medeltiden
företer den underbaraste förening af småaktig partikularism
och allt omspännande universalism; och med ganska mycket
skäl ha reformationen och den nya tiden med
nationalstaternas uppkomst därför betraktats som det europeiska
statssamhällets sprängning, i högre grad än som var fallet genom
romerska rikets undergång. Den nya folkrätt, som uppstod
just under renässansen, hade sina rötter i en öfverstatlig
samhällsordning och åsyftade i någon mån att ersätta denna
ständigt mer sönderfallande ordning med vissa allmängiltiga
regler, som hvarje stat lydde af egen drift; men hur svag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free