Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Reformationsjubileet och världskriget. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att efter krigets slut till fullo utnyttja de fördelar, som detta
redan bragt henne och som en centralmaktsseger skulle i
oerhörd grad öka. Dessa fördelar äro ej att hänföra blott till de
politiskt motiverade eftergifter, som tyska regeringen helt visst
måste göra sina bundsförvanters religion äfven inom sitt
område. Ej heller blott till den nu på sistone af tyska och
österrikiska katolska organ uttalade förhoppningen, att hela
Bulgarien under politiska och kulturella förhållandens makt (en detalj:
antagandet af den gregorianska kalendern) skall sluta sig till de
unierade grekerna, d. v. s. bli en lem af den romerska kyrkan,
hvars framtidsmöjligheter inom Orienten därigenom taga
fantastiska former — vi sakna material för att bedöma, om dessa
katolska förhoppningar äro något mer än fromma önskningar.
Men en desto säkrare förskjutning till katolicismens förmån kan
spåras inom Tyskland själft till följd af kriget. Det beror af
många fakta, hvilka det här ej är vår uppgift att utreda:
skyttegrafskristendomens art, där den primitiva religionen lättast finner
anknytning i katolicismen, dennas större lätthet att komma
öfver problemet om kristendom och krig, på hvilket
protestantismen nu stafvar utan att finna en verklig lösning, det tyska
katolska prästerskapets större anpassningsförmåga och större
strategiska rörelsemöjligheter genom frivillig religionsvård, emedan
det ej är mobiliseradt, de protestantiska fältprästernas ofta
bristande förmåga att skapa stämning och att predika folkligt, den
protestantiska tyska teologiens partiella katastrof i det hårda
profvets stund, de katolska sjuksköterskornas på religiös grund
liggande och därför ofta mera uthålligt själfuppoffrande
kärleksverksamhet, den fasta institutionens och den trygga
auktoritetens betydelse i nödens och kampens tider, den katolska
kyrkans förmåga att taga betalt för de katolska soldaternas
tapperhet i fält genom ökade förmåner hemma (så i Baden) och
öfverhufvud att använda borgfreden för sina intressen. En litterär
belysning af de hänsyn, som måste visas katolska kraf, är O.
Hintzes i många upplagor utgångna bok till Hohenzollarnes
500-års jubileum 1915: Die Hohenzollern und ihr Werk. När
förf. i första upplagan hade karakteriserat motreformationen
och ultramontanismen på ett för katolikerna misshagligt sätt,
nödgades han i följande upplagor ändra detta; i 7:de upplagan
är ej ens mera tal om ett tyskt protestantiskt kejsardöme.
Visserligen har också katolicismen i Tyskland sina svårigheter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
