- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
32

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några drag ur den estländska själfständighetstankens utvecklingshistoria. Af Estonus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 DEN ESTLÄNDSKA SJÄLFSTÅNDIGHETSTANKEN

get alltmera framträdande anspråk på själfbestämmelserätt. Dessa
män studerade nu ingående nationalitetsfrågan i Österrike och
andra länder. Efter hand blef det klart, icke för offentligheten,
men för de intresserade, att dessa studier väl måste afse det
lockande mål, som hette estnisk autonomi. Af hvilket slag denna
autonomi skulle vara, torde väl knappast ha varit fastställdt på
förhand, men redan tidigt togs emellertid sikte på estniskan som
undervisnings- och domstolsspråk.

Det var oundgängligt, att man i detta sammanhang också tog
det allmänna krigsläget i betraktande. Med riktig uppfattning
af ställningen, varnade af de ur de ockuperade områdena
flyktandes elände — i Estland mest letter och litauer — hade man
bland esterna tagit till lösen, att Estlands folk under alla
omständigheter, äfven om fienden stode i landet, borde stanna på
deri egna torfvan. Därmed var antydt, att vid en kommande

N

gestaltning af landets öden det estniska folket under alla
omständigheter ville vara det, till hvilket hänsyn togs i första
rum-111 et. Men samtidigt torde redan nu den uppfattningen ha gjort
sig gällande, att det estniska folket måste sammansluta sig
utöfver guvernementet Estlands gränser, att alltså framför allt de
fem kretsarna Ösel, Pernau, Werro, Dorpat och Fellin men
vidare gränsorter till kretsen Walk, till guvernementet
Peters-burg-Narva och till guvernementet Pskov, måste iiiförlifvas
ined »det större Estland». Denna utvidgning af »aktionsradien»
var för ett så litet folk som esterna af största betydelse. Under
de nya förhållandena kunde man uppskatta den estniska
befolkningen i hela det estniska området, till omkring l i/2 million,
hvartill komma c:a 20—25,000 tyskar och 8,000 svenskar — de
sistnämnda troligen invandrade redan under vikingatiden,
bosatta på öarna (utom Dagö) samt några trakter på västkusten.
Men till det nya området hör också Dorpats universitet, vid
hvilket under de senaste åren upprättats äfven estniska och
lettiska lärostolar i teologiska ämnen.

Det må ännu en gång framhållas, att detta arbete måste ske i
stillhet, under blott helt tillfällig och diskret medverkan af
pressen, som ofta använde den taktiken att rent vetenskapligt
utbreda sig öfver allmänt politiska, sociala och ekonomiska
frågor, öfverlämnande åt sina läsare att själfva göra tillämpningen
på de lokala förhållandena. Därför är det naturligtvis omöjligt
att med absolut säkerhet och i detalj ange utvecklingen af denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free