Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bolsjevikernas väg till makten. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och i Petrograds sovjet eldade Trotskij upp stämningen mot
hvarje koalition med de borgerliga, i det att han erinrade om
att »franska revolutionen framfödde jakobiner, hvilka ej
kompromissade med bourgeoisien utan uppställde giljotiner för dess
räkning». Gentemot Kerenskijs och den nye krigsministern
general Verchovskijs tal om att kriget borde fullföljas till en
»frihetens fred» ansåg Trotskij det tvärtom vara »på tiden att en
gång för alla medgifva, att kriget ej låter sig förlikas med
revolutionen». Han betonade uttryckligen, att bolsjevikerna »sagt detta
sedan revolutionens första dag» och alltjämt vidhöllo denna
öfvertygelse. Äfven bolsjevikerna kände behofvet af ett
provisoriskt surrogat för konstituerande nationalförsamlingen, trots
att valen till denna påskyndats, och beslöto därför att till de
första dagarna i november inkalla en allrysk soldat-,
arbetar- och bonderådskongress med maktens omedelbara öfverflyttande
på »råden» som det öppet uttalade programmet.
Den af Petrogradkonferensen villkorligt gillade
koalitionstanken förverkligades i början af oktober af Kerenskij på så sätt,
att han i sin ombildade ministär öfverlät
vice-konseljpresidentposten åt storindustriens förtroendeman, kadetten Konovalov,
och att den viktiga jordbruksministerposten anförtroddes åt
socialrevolutionären Avksentjev; socialisterna fingo flere af de
viktigaste posterna men bildade ej majoritet inom ministären.
Då förparlamentet — dess officiella benämning blef »ryska
republikens provisoriska råd» — den 2 oktober högtidligen
öppnades, afgaf Trotskij genast i teatraliska former
bolsjevikernas krigsförklaring. Han förklarade, att de hvarken kunde
samarbeta med regeringen eller med förparlamentet, hvarpå alla
bolsjevikmedlemmar af förparlamentet demonstrativt aflägsnade
sig, »för att gå och säga till arbetarne, soldaterna och bönderna,
att revolutionen och folket äro i fara i Petrograd».
Mot slutet af oktober gjorde tyskarnes eröfring af Ösel och
Dagö frågan om Petrograds »evakuering» brännande, och i
hufvudstaden spredo sig rykten om att regering och förparlament
ämnade »fly till Moskva». Samtidigt påyrkades från den hotade
nordfrontens öfverbefälhafvare energiskt, att Petrograds
garnison skulle flyttas därifrån och all i hufvudstaden förlagd
militär ställas under nordfrontbefälhafvarens kommando.
Regeringstrogna kosacktrupper sammandrogos i hufvudstadens närhet,
och än en gång sågo sig bolsjevikerna i fara att beröfvas det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
