Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkring sex månaders utbildning före den första striden ansetts
ofrånkomlig för ersättningsmanskap och betydligt mycket
längre tid, när det gällt hela truppförband. Om en avdelning
utsatts för särskilt stora förluster, har man i regel ej ansett
sig kunna på nytt insätta den i striden, så snart
ersättningsmanskapet kommit, utan vanligen dragit den tillbaka bakom
fronten för att låta den där i lugn undergå förnyad
trupp-förbandsutbildning i avsikt att sammansmälta de nya
elementen till ett helt.
Hur ställa sig då utbildningsförhållanden vid t. ex. vårt
infanteri enligt 1914 års härordning? Den sammanlagda
utbildningstiden om 360 dagar är där fördelad på 250 dagars
första tjänstgöring samt resten såsom repetitions- m. fl.
övningar, avsedda för de högre förbandens utbildning, repetition
av det inlärda m. m.
Vid jämförelsen med krigsförhållandena kunna endast den
första tjänstgöringens 250 dagar tagas i betraktande. Från
detta dagantal måste emellertid dragas dels ett juluppehåll om
ungefär 14 dagar, dels en särskild vinterutbildning om ungefär
42, vadan således återstår endast omkring 195 dagar eller
ungefär 6 1/2 månad.
Av det sagda framgår med all tydlighet, att vår
utbildningstid ingalunda är lång i jämförelse med den, som enligt
krigserfarenheten fordras för att dana en duglig soldat. Tvärtom
måste vi till det yttersta forcera vår utbildning, om vi på den
nuvarande tiden skola nå målet att i händelse av
krigsutbrott uppsätta en färdigutbildad armé väl skickad att
tillgodogöra sig alla teknikens nutida hjälpmedel. Vi måste
sålunda från början vara medvetna om att en nedsättning av
övningstiden gör det omöjligt att nå detta mål och därför
innebär högst betydande faror, såvida ej förhållandena inom
andra arméer utveckla sig i sådan riktning, att kraven på
krigsutbildningen kunna väsentligt sänkas.
Materielfrågans betydelse har såsom redan påpekats under
kriget ökats, och dess lösning därmed naturligtvis försvårats.
Ej nog med att många nya materielbehov inträtt, utan kriget
har även visat på en materielåtgång så oerhörd, att ingen stat
kan tänka på att i fredstid lagra mer än det allra första
behovet, i all synnerhet som materiel i tider av hastig
utveckling lätt blir omodärn. Det stora krigsbehovet måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
