Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nya bidrag till krigsutbrottets förhistoria. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA BIDRAG TILL KRIGSUTBROTTETS FÖRHISTORIA. 363
arbetet Russlands Vorbereitung zum Weltkriege,
Berlin 1919) klarlagt själva huvudpunkterna. Stödd på
Suchom-liiiovprocessens akter och Buchanans officiella utredning uppvisar
Oman (sid. 50—76), huru den tidigt i utsikt ställda partiella ryska
mobiliseringen, formligen beslutad den 29 juli, redan samma dag
av krigsministern Suchomlinov och generalstabschefen
Janusjkje-vitj genom egenmäktigt utfärdade order förvandlades till
allmän. Hau anser, att tsaren på kvällen motvilligt gick med på
utvidgningen (efter allt att döma en otillräckligt styrkt hypotes),
men därefter på natten gav sin bekanta order om denna
mobiliserings avbrytande, en order, vilken ignorerades och följande
dag återtogs genom det definitiva beslutet om allmän
mobilisering, varom kungörelser voro anslagna tidigt den 31 juli med
känd återverkan i Berlin. Sagan om att den österrikiska
allmänna mobiliseringen, varom ordern från monarkens
militärkansli den 31 juli kl. 12.23 på middagen nådde
krigsministeriet och generalstabschefen, skulle ha framkallat den ryska
är genom denna Omans utredning definitivt bragt ur världen.
Hoeniger kan emellertid i viktiga punkter supplera och
korrigera Omans resultat med stöd av under kriget erövrade lokala
polska och västryska militära arkivakter. Han redogör i detalj
för det ryska mobiliseringssystemet och dess nyreglering från
1912. Vidare uppvisar han, huru redan den 25 juli order
utsändes om inträdande av den s. k. krigsförberedelseperiodens
båda stadier i hela det europeiska Ryssland (utöver den
kejserliga ordern för övrigt även i Sibirien). På morgonen den 29
juli (således innan den om de viktigaste orderna ofta i
okunnighet hållne tsaren fattat beslut ens om partiell mobilisering)
telegraferade Januskjevitj till det mot Tyskland gränsande
Warschau-distriktets överbefälhavare, Sjilinski:
Den 17 (30) juli skall bekantgöras som första dag för vår allmänna
mobilisering. Bekantgörandet skall följa enligt stadgat telegram.
Efter tsarens beslut om partiell mobilisering följde
verkställighetsbefallningar, vilka dock avfattades efter den allmänna
mobiliseringens schema, men ej utsändes till alla distrikt. Orderna
om allmän mobilisering tyckas ha åberopat ett beslut av krigs-,
marin- och inrikesministrarna (Suchomlinov, Grigorovitj och
Maklakov), och tsarens omsider utfärdade ukas av den 31 juli
om den partiella mobiliseringens utvidgning till allmän var
enligt Hoeniger (sid. 118 — 20) endast ett efteråt givet legaliserande
26. Svensk Tidskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
