- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
401

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Utvecklingen av det militär-politiska läget i Ryssland. Av Olof Ribbing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UTVECKLINGEN AV DET
MILITÄR-POLITISKA LÄGET I RYSSLAND


AV LÖJTNANT OLOF RIBBING

Då Rodion Romanovitj Raskolnikov låg sjuk i tukthuset
— så berättar Dostojevski — hade han en feberdröm,
som tydligt fäste sig i hans minne. Han drömde, att Europa
hemsöktes av en obekant pest, vilken aldrig förr rasat
någonstädes, en pest, som korn från Asien och utbredde sig över
hela världsdelen. Av denna pest skulle alla omkomma med
undantag av några få utvalda. Ett egendomligt slags trikiner
skulle visa sig, mikroskopiska varelser, som inträngde i
människokroppen. Men dessa varelser voro andar, begåvade med
förnuft och vilja. De människor, som råkat få dem, blevo
genast vansinniga och besatta. Men aldrig ansågo de sig så
kloka eller voro så övertygade om sanningen av sina påståenden,
som då de hade denna pest. Aldrig ansågo de resultatet av
sin vetenskap för mera ofelbart och oomkullkastligt. Hela byar,
hela städer och folkslag blevo smittade och vansinniga. Det
var en stor allmän förvirring, och den ene förstod icke den
andre. Man kunde icke komma överens om gott och ont, man
visste icke, vem man skulle döma eller frikänna. Man slog
ihjäl varandra i vansinnig ondska. Man gick löst på varandra
med arméer, men allaredan under marschen söndersplittrades
dessa av inbördes strider. Lederna upplöstes, hittills förbundna
stredo mot varandra, höggo ned och uppåto varandra... I
städerna slogs ständigt allarm och alla kallades samman. Av
vem, för vad? Det visste man icke. De vanligaste hantverk
övergåvos, ty alla hade nya idéer, nya förbättringar att föreslå,
men de kunde ej komma överens om något. Överallt härjade
eldsvådor och hungersnöd. Pesten utbredde sig allt mera, och
slutligen funnos endast några få människor, som undsluppit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free