Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 7. 11. 1919 - Oron i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£74 DAGENS FRÅGOR
århundradets första decennier. Walter Bagehots berömda sentens i
breven om den napoleonska statskuppen december 1851 om det
engelska statslivets grundval, the solid bedplate of unalterable custom,
har sedan en halv generation eller mer föllorat sin sanningshalt, och
grundvalarna ha kommit på glid. När kriget utbröt 1914, var
därför dess sociala betydelse först och främst att en hel mängd av
svårartade konflikter i Englands inre liv liksom översnöades. (Se
Svensk Tidskrift, årg. 1913, sid. 486 ff.) Men vad som göms i snö
kommer upp i tö, och det är allt detta som nu träder i dagen i
England. Men när detta sker, så är det i en världsatmosfär, fylld
av en allt skakande oro och efter erfarenheter, som låtit den
industriella arbetareklassen känna sig som situationens herre.
Vädjandena till krigsindustriernas arbetare att känna sig stå i själva den
mest ansvariga stridslinjen ha icke verkat blott för stunden. När
Lloyd George under dagar, då allt hängde på ett hår, då den
sjunkande arbetsintensiteten hotade med ammunitionsbrist och att låta
u-båtarna sänka mer än de engelska varven hunno bygga, lovade,
att England skulle bli »ett land värdigt hjältar att bebo», gav han
dessa ords adressater ej blott en fullmakt att påkalla löftets
infriande utan även en alldeles ny känsla av makt i och över staten.
Det är med denna på alla tänkbara sätt avsiktligt och oavsiktligt
underblåsta maktkänsla, som de engelska industriarbetarna nu, när
krigets snö töar bort, ser allt möjligt gammalt komma i dagen, som
påverkar dem och sätter sinnena i gungning. Och mitt bland de sociala
välvningsämnen, som sålunda med ökad och ej minskad styrka göra
sig gällande, framträder kravet på att enligt löfte återfå — och därtill
stämplade med statsmaktens sanktion — alla de arbetsinskränkande
sedvänjor och fackföreningsregler, vilka under kriget blivit
suspenderade. (Se Svensk Tidskrift, årg. 1916, sid. 321).
Men härmed äro ej de viktigaste psykologiska faktorerna
klarlagda. Det var ej blott en ända från 1908 fortlöpande serie stora
strejker, som kriget avbröt, ej blott den redan på det öppna
inbördeskrigets gräns stående Ulsterkonflikten, som krigsutbrottet uppslök
— det är ej blott sådana föregåenden, som nu gå igen.
Rikedomens ojämna fördelning i England hade ej allenast skärpts under
det guldflöde, som sedan sekelskiftet strömmat in över England.
Den nya rikemansklass som uppstod saknade den traditionella och
rotfasta ställning i det allmänna medvetandet, som den gamla
gover-ning dass ägde, och den med simpel skrytsamhet i de mest
utmanande former manifesterade rikedomen framkallade en ovilja, som
var ett av de mest påfallande och mot engelska lynnestradilioner
stridande nya dragen i Englands inre liv. »Det var varken något
förtryck, några socialistiska läror i och för sig eller något hatets
evangelium som satte i gång Englands sociala omvälvning. Det var
däremot lyxautomobilerna, levernet på den nya rikemansklassens
lustslott, den i ögonen fallande nöjeslyxen och den i allt detta
manifesterade monstruösa olikheten i människornas lott», har en mycket
gqd iakttagare sagt med hänsyn till den nuvarande krisens förbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
