Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Estlands kamp fram till frihet. Av Ola Vinberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTLANDS KAMP FRÅM TILL FRIHET 105
autonomi (den 12 april), och alla, män och kvinnor, fingo
röst-rått från det 20:de året. Adelns privilegier upphävdes, och en
inför lantdagen ansvarig regering tillsattes. Dess arbeten
avbrötos av bolsjevikerna i november s. å. och kunde icke
återupptagas förrän efter Brestfreden; i februari följande år
proklamerades den estländska oberoende republiken. De tyska
truppernas inmarsch vållade ett nytt avbrott i lantdagens arbete,
men så småningom blevo förhållandena mera stabila, och den
nya ännu sittande konstituanten sammanträdde efter valen (den
23 april 1919), och från denna tid dalerar sig arbetet på att
lösa det estländska jordproblemet.
Utom de stora kyrkogodsen, vilka utan vederlag skola
indiagas, finnas i Estland omkring 200 större gods, av vilka
ungefär 60 äro exproprierade av staten. Också baronernas
egendomar skulle ha indragits, men socialdemokraterna måste frångå
sitt beslut därom och tillerkänna godsägarna ersättning ehuru
efter det lägre taxeringsvärde som gällde före kriget. Jorden
skall delas i lotter, som överlåtas på ärftligt arrende åt
småbrukare, i storlek lämpliga för en familj på sex personer. En
del större gods skola dock bibehållas och skötas under
statskontroll. Till denna kategori höra alla gods, som ägts av
församlingar, kloster, varit fideikommiss eller tillhört personer, som
dömts för högförräderi.
Frågar man om det estländska bondefolkets egenart, förefaller
det vid första påseende icke hava den ringaste likhet med det
ryska, men man bör icke låta vilseleda sig av de
upplysningar som lämnas. Frågar man t. ex. om vad som rör sig på
djupet inom bondebefolkningen, får man ofta till svar: se själv
hur våra bönder ha det, stugorna ligga hundratals meter från
varandra, vilket enligt vederbörandes mening skulle vara ett bevis
för alt den estländske bonden icke är det minsta kommunistiskt
sinnad. Det är sant att gårdarna ligga långt åtskilda, men detta
bevisar ingalunda, att den estländske bonden icke är kommunist
utan det har sin orsak i omständigheter, vilkas rötter äro att söka
i att medeltida förhållanden rått i landet ända tills nu. Så
länge jorden tillhörde några få, medförde detta, att väldiga
områden fått ligga för fäfot, rnen därav följer ingalunda, att de
kommunistiska principerna äro avskräckande för den estländske
bonden, sympatien för kommunismen är i själva verket starkare
än esterna själva vilja medge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
