Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Vårt penningväsendes närmaste framtid. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAKT PENNINGVÄSENDES NÄRMASTE FRAMTID 181
gynnsam riktning, kan det ej råda något tvivel om; och
oin-lösligheten kan ej ännu i och för sig ha motverkat detta
resultat, ty dess skada är enbart att tillåta en diskontopolitik som
ytterligare fördärvar penningvärdet. Men däremot måste det
taga tid, innan verkningarna hinna visa sig, och det är
dessutom fullt möjligt, att den nu verkställda stegringen i
räntefoten är otillräcklig. Såsom redan upprepade gånger har
framhållits, särskilt av professor Davidson3 är det alltid mindre
resultat att vänta av en isolerad diskontostegring, också om den
ej i sig själv är liten, än av en som framträder såsom led i en
på förhand kungjord plan att fortsätta tills medlet har nåtts.
Om ledarna för de stora kapitalslukande näringsgrenarna och
företagen veta, att riksbanken tänker fortsätta att draga åt
di-skontoskruven lika länge som prisstegringen fortfar, så bli de
nämligen långt mer betänksamma emot nyemissioner av aktier
och obligationer än den enstaka diskontostegringen enbart kan
göra dem; ty så länge de kunna räkna med ytterligare
prisstegring, kommer den högre räntefoten ej att spela stor roll.
Penningpolitikens planlöshet kan därför komma att göra en
mycket högre räntefot nödvändig än man eljest behövde räkna
med.
I själva verket tyder flertalet tecken enligt min mening på,
att en ny flodvåg av prisstegring är i antågande och att alltså
starka dammar komma att bli behövliga. Prisstegringen under
mars månad enligt Svensk Handelstidnings siffror är visserligen
»endast» omkring hälften av den fabelaktiga stegringen under
februari, men den är dock 3 l/z procent, d. v. s. under denna
enda månad starkare än under halftannat år före kriget och,
vilket i detta sammanhang betyder mer, starkare än under
någon annan föregående månad sedan krigets slut. För
England är prisstegringen enligt Economists siffror, 2l/B %, sålunda
något svagare. Såsom tecken för framtiden är det emellertid
ett viktigare faktum, att ett slags »högkonjunktur» ånyo börjat
sticka upp huvudet i både England och Amerika, med tydliga
återverkningar på Sverige. Särskilt gäller detta
järnhanteringen, som nästan alltid ger det starkaste uttrycket för vad
man plägar kalla konjunkturväxlingarna.
Produktionsökningarna äro visserligen ej mycket anmärkningsvärda, men desto
starkare är orderbeståndets ökning; jå, de rapporter som
meddelas från engelska och även amerikanska järncentra av olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
