- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
335

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Tysklands finansiella läge. Av K. Blomeyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSKLANDS FINANSIELLA LÄGE 335

svåra att genomskåda. Utsikten till att skatterna skola bliva
mycket betungande har slutligen föranlett många att i tid
överflytta sina kapital till utlandet eller dölja dem inom landet.

Men även om alla dessa svårigheter vid skatteindrivningen
kunna övervinnas — och därpå arbetas för närvarande
feberaktigt — och verkligen de 28 milliarderna inflyta, så återstår
det dock att täcka de resterande 28 milliarderna.

Då förhållandena äro sådana, tränger sig den frågan fram,
om inte en minskning av utgifterna skulle vara möjlig. Den
största utgiftsposten består av de 12,4 milliarder mark som
erfordras för riksskuldens förräntning, en skuld nästan helt och
hållet placerad inom landet. Såsom ett mycket radikalt medel
för att med ett slag förminska denna utgiftspost har man på
fullt allvar föreslagit att annullera riksskulden eller att inställa
räntebetalningen på densamma för en längre tid. Även om man
bortser från de moraliska, de sociala och i trängre bemärkelse
nationalekonomiska skäl, som förbjuda en sådan åtgärd, visar
det sig från ren statsfinansiell ståndpunkt, om man tänker
tanken till slut, att en sådan åtgärd icke i längden skulle
åstadkomma en lättnad utan tvärtom rent av ruinera statsfinanserna.
Ty icke blott skulle sådana skattebelopp bortfalla, vilka i
likhet med krigsvinstskatt, riksnödoffer, riksinkomst- och
korporationsskatt o. s. v., nu betalas med krigslånen eller deras
avkastning, utan staten skulle dessutom göra oerhörda skatteföiiuster
därigenom, att folkets skattekraft bleve försvagad genom de
kapitalförluster, som drabbade de enskilda skattskyldiga och
som skulle medföra, att många företag finge större skulder än
tillgångar samt alltså nödgades gå i konkurs. Ty en mycket
stor del av krigslånen är placerad hos sparkassorna och de
kooperativa föreningarna; sparkassorna ensamma äga 12—14
milliarder mark i krigslån, och genom annullering av dessa lån
skulle sådana institutioner icke bli i stånd att fullgöra sina
betalningar. Härigenom skulle även för framtiden sparviljan och
kapitalbildningen i Tyskland bliva svårt skadade. Även
organisationerna för försäkringsväsendet, särskilt sjuk-,
ålderdoms-och livförsäkringen, hava till stor del placerat sina medel i
rikslån, och deras undergång skulle göra rikets hjälp
oundgänglig. Slutligen skulle lånens annullering eller räntebetalningens
inställande stegra inflationen till det oerhörda och starkt
nedtrycka valutan, enär ingen skulle vilja köpa skattkammarväxlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free