Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 8. 12. 1920 - Engelska indiskretioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 557
tresse att få närmare kännedom om vad Repington sett på nära håll,
så är hans bok en ytterligt värdefull tidsbild.
När de i mångt och mycket likartade Grevilleska dagböckerna
från drottning \7ictorias tidigare regeringsår började utges —
visserligen långt senare efter författarens död och med en mycket högre grad
av diskretion — sades det att utgivaren Reeve hade »added a new
terror to death». Det är nog också många bemärkta personer i
England, som fmna att Repington har »added a new terror to life».
Den tydligt angivna dam, vilken beklagat sig över en tanklös väninna,
som alltid bjuder henne samman med den föregående i stället för
den pågående säsongens adoratörer, är nog ej mera tacksam för sin
presentation inför offentligheten än den rad av politici och militärer
på de högsta poster, som här finna antecknat, huru de — med
märklig enstämmighet och helt visst utan grund — så gott som önskade
livet av Kitchener, som var sina kollegers och underordnades
förtvivlan, allt under det han offentligen var den omistlige. Damer och även
damernas toaletter spela en icke oviktig roll i denna bok mitt emellan
de viktigaste statsärenden — i detta fall företer boken en helt visst
oavsiktlig men slående likhet med den verklige Pepys’ dagbok, n. b. i
dess oexpurgerade upplaga. Därom finnes intet ont att säga, om man
nämligen frånser de hårresande indiskretioner, vilka Repington begår
utan att tillsynes ha en aning om mot vem han försyndar sig. Ty vad
han skildrar hör onekligen helt och hållet till den tavla han med
kanske oavsiktlig fullständighet målar. Och den omedvetenhet, med
vilken han bryter mot reglerna för god sed och ton är i sin mån
ett parallellfenomen till det besinningslösa ropet i underhuset.
Dock — Repingtons dagbok har efterföljts av Mrs. Asquiths
memoarer och mätt med deras måttstock bli ju hans utlåtelser mindre
överraskande. Man känner att man står inför samstämmiga utslag av en
förskjutning i engelska åskådningar och normer, som nått mycket långt
bort från den victorianska aerans. För ett decennium sedan väckte lady
Cardigans memoarer skandal. De äro emellertid ganska diskreta i
jämförelse med Mrs. Asquiths, och dock kunde Daily Telegraph, när den
intill det sista levnadsglada änkan efter ledaren för den lätta
brigadens historiska attack vid Balaklava 1854, avled, i sin nekrolog tillåta
sig skriva att »she kept to the last her undying interest in all sorts
and conditions of love, especially irregular love».
\rad som alldeles oavsett denna sida av saken gör vissa delar av
Repingtons bok så synnerligen värdefull är, att han icke är någon
representant för helt motsatta uppfattningar mot dem, som voro
förhärskande och ledande för den politik, om vilken hans anteckningar röra
sig. Den viktiga och svåråtkomliga sidobelysning av de senaste
decenniernas engelska politik, som ges t. ex. i Mr. Wil f rid Scawen Blunts
serie av publicerade dagböcker, äger ju sitt värde i författarens långt
ifrån ortodoxa synpunkter, men den förefaller också stundom just på
samma grund osäker. Repingtons vittnesbörd däremot ges ofta i full
sympati för åsikter och ålgöranden, vilka han därmed, utan att veta
det, på ett övertygande sätt ställer i föga gynnsam dager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
