Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Press, pengar och politik. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hållning hos den amerikanska pressen får dock en mycket stark
relief genom det sakförhållandet, att socialismen är så ytterst
svagt utrustad med förespråkare. Det är sant, att från New
York utgå trenne progressistiska veckotidningar, The Nation,
The New Republic och The Freeman. De äro i viss mån drivna
med judiska pengar och skrivna av judiska pennor. Kring varje
nummer av dem står en glans av vetenskaplig bildning,
politiskt skarpsinne och stilistiskt mästerskap. Därute bedömas de
ofta som socialistiska och fördömas som mer eller mindre
bolsjevikiska. Men de äro egentligen ej annat än liberal-radikala,
även om de i allmänhet och The Freeman i synnerhet ha vissa
socialistiska inslag. Den avgjort socialistiska pressen är i alla
fall endast en liten rännil, som smyger sig fram bredvid den
breda, forsande floden av »borgerlig» journalistik. Som helhet
är denna en förespråkare för kapitalismen i gemen. I de
individuella organen träder den inför skranket än för det ena, än för
det andra speciella penningintresset. Det härskande draget hos
denna press är den höga grad, vari den blivit kommersialiserad.
Tidningarna ha alltmer antagit karaktären av affärsföretag,
stundom jättelika sådana, med vinsten såsom huvudsyfte. Ofta
äro de också kanaler, genom vilka särskilda grupper av
penningmän söka göra sitt inflytande gällande på olika områden
av samhällslivet, ej minst det politiska.
Annonserna spela en utomordentlig roll i den amerikanska
pressens ekonomi. Annonsörerna ha därför stor makt över
tidningarnas och tidskrifternas innehåll. Amerika är reklamens
och reklamvetenskapens föregångsland. Professor Marshall
meddelar (i Trade and Industry, 1919), att i Förenta staterna
betalas årligen ut 50 millioner pund sterl. för tidningsannonser och 70
millioner pund för annonser av andra slag; och det är sannolikt,
att dessa summor hänföra sig till penningvärdet före kriget.
Ungefär två tredjedelar av de amerikanska tidningarnas
inkomster härflyta frän annonsörerna. Tacka för att den, som
bekostar instrumentet, vill, åtminstone rätt ofta, bestämma
melodien. Innehavaren av eller chefen för ett varuhus i New York
skildes från sin fru. Inte ett ord nämnde tidningarna därom,
berättar mr Sinclair, som flitigt sysselsätter sig med den
amerikanska pressens förkärlek för dylika mål med all det snusk och
snask, som samlar sig däromkring. Men så gick affären omkull.
Och då kom den behagliga tiden att föra ut skilsmässohistorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
