Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20. 6. 1921 - En dalasockens historia - England och Frankrike i Främre Orienten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 DAGENS FRÅGOR
Carl Larssons uttalanden i en och annan kulturfråga ha ju bryskt
nog i både sak och form röjt ett omisskänligt sammanhang med de
oväntade och ovälkomna strömningarna i den uppromantiserade
bondeidyllen, måhända också en viss bundenhet av den folkliga
kulturchauvinism, som för klassens ideal och strävanden kräver allmängiltighet
även utanför deras naturliga, begränsade sfär.
Den bok, åt vilken dessa rader äro ägnade, kan, vid sidan av sitt
betydande historiska och topografiska intresse, göra anspråk på
uppmärksamhet även som ett ärligt och genomtänkt försök att
övervinna den nyss antydda motsatsen i provinsens liv och författarens
egen utveckling. Carl Larsson ger — och däri kan man
otvivelaktigt ej annat än instämma med honom — utan tvekan sina
sympatier åt den moderna materiella utveckling, som blivit den gamla goda
tidens död. Skiftet, som brutit den sekellånga stagnationen i
jordbruket, industriens och de tekniska hjälpmedlens utveckling, som i
förening med jordbrukets höjande övervunnit den gamla tidens armod
och betryck, kommunikationerna och de nya bildningstillfällena, som
skänkt vidare synvidd och nya intressen — detta tecknas med
all rätt som den stora och avgörande kulturbragden i socknens
historia. Men på samma gång erkännes det, att framstegen köpts
med offer av andliga värden och kulturmättade former, som ej bort
få gå förlorade och som det kan vara mödan värt att söka
återknyta förbindelsen med.
Det problem, Carl Larsson haft att brottas med, stannar
emellertid icke vid en brytning mellan gammalt och nytt, det rymmer också
frågan om de sociala och politiska förskjutningar, som åtfölja all
utveckling. En bygds historia sådan som By sockens vittnar ej minst
om hur de stora framstegen komma utifrån och uppifrån, recipieras
dröjande och först så småningom bli de bredare folklagrens
egendom. I författarens skildring framträder emellertid detta egentligen
blott i hans förstående och sympatiska teckning av. prästernas
kamp för tukt och hyfsning och i hans blick för
prästpersonlighetens avgörande betydelse på gott eller ont i de gamla
bondsock-narna. Det är säkert ingen tillfällighet att så är. Carl Larsson är
själv ett med den bondedemokratism, som fått utrymme genom
statsskickets nyare ombildningar och samtidigt kämpar en hård kamp för
den egna klassens ställning under den forcerade ekonomiska
utvecklingen. Hans syn på äldre sociala förskjutningar är därför också
begränsad genom vår egen tids motsättningar ända därhän, att han
stundom tecknar de förra med de nötta slagorden från dagens strider.
Från samma utgångspunkt spårar han också med särskild förkärlek
efter gemensamma ansträngningar och ansatser till folklig
samhälls-anda, i vilka vår tids kollektiva nybildningar på demokratisk grund
kunna se tidiga föregångare.
Ingenstädes är det minst sagt kyliga »hjärtliga
samförståndet» mellan England och Frankrike
kyligare och mindre hjärtligt än i Främre Orienten. Traditioner se-
England oeh Frankrike
i Främre Orienten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
