- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
229

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Några drag ur Finlands politiska liv under de senaste åren. Av Rafael Erich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA DRAG UR FINLANDS POLITISKA LIV 229

taljonen och den första upprinnelsen till skyddskårerna inom
landet voro deras verk.

I den mån förehavanden av detta slag icke kunde förbli
fördolda, voro de i icke ringa mån en styggelse för judar och en
dårskap för greker. Den inrotade lojalitet, som vanligen gällde
såsom en väsentlig beståndsdel av det passiva motståndet, kunde
icke utan vidare godtaga en självständighetsrörelse, allra minsten
utom den formella rättens råmärken opererande sådan. Politisk
klokskap och köpmannainstinkter — Finlands ofrånkomliga
ekonomiska beroende av Ryssland hävdades ofta med
eftertryck — bidrogo till att inom samhällslager av stor betydelse
skapa en opinion, som de maktägande i Ryssland lyckligtvis
icke förstodo att genom tillmötesgående utnyttja. Vem vill för
övrigt bestrida, att dessa försiktiga, »lojala», från all
äventyrspolitik avrådande element haft sitt relativa berättigande och
sina uppgifter, ehuru det givetvis måste betecknas såsom ett
rent kuriosum, att det ännu i dag som är, ges en och annan
aktningsvärd medborgare från det passiva motståndets dagar,
som på fullt allvar intalar sig själv och andra, att den officiella
självständighetsförklaringen utgjort den reella grunden för
landets oberoende, samt älskar att framställa det såsom en
synnerlig förtjänst, att detta steg togs, först efter det Ryssland tydligen
ådagalagt sin bristande förmåga av någon som hälst förnuftig
maktutövning i Finland. De förbise härvid, att
självständighetsförklaringen i stort sett var s. a. s. en reflexverkan av den
icke-officiella och »oansvariga» aktiva verksamheten och i mer
än ett avseende möjliggjordes av densamma. Teoretiskt är det
även klart, att om man uteslutande urgerar Rysslands, såsom
rnan då hade anledning att antaga, tillfälliga maktlöshet och
oförmåga att upprätthålla ett ordnat statsliv, denna strängt taget
kunnat motivera närmast blott en provisorisk frigörelse från den
främmande makten, en suverän maktutövning de facto under en
övergående period, varemot en akt, som går ut på att definitivt
upplösa en förbindelse och skapa en självständig statsmakt,
kräver starkare argument. I varje fall skulle
försiktighetspolitiken, om den varit utslagsgivande, ohjälpligen kommit till
korta. Dess anhängare uppgåvo den principiellt ohållbara
teorin om de ryska revolutionsregeringarnas rätt att i Finland utöva
de maktbefogenheter, som tidigare tillkommit kejsaren och
storfursten i hans egenskap av finländskt statsorgan, först efter det dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free