Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Uttrycksbehov och språkriktighet. Av Rolf Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 ROLF PIPPING
nyttighetsprosan förkväva språkets friska ursprunglighet och
utvecklingskraft.
Att språkriktighetsproblemet ytterst är en kulturpolitisk fråga
har på svenskt område fått sitt tydligaste uttryck i Finland. Det
är känt att den bildade finlandssvenskan avviker från det
rikssvenska högspråket icke endast i fråga om uttalet utan också i
fråga om former, syntax och ordförråd. En finländsk forskare,
Hugo Bergroth, som speciellt ägnat sig åt studiet av dessa
avvikelser, har nedlagt resultatet av sina forskningar i en bok på
400 sidor. I anslutning till den av Bergroth företrädda
uppfattningen gör sig numera hos oss svenska finlänningar allmänt en
strävan gällande att försöka befria vårt språkbruk från dess
många provinsialismer. Synpunkten är rent praktisk: det är ett
livsvillkor för den svenska kulturen i Finland, att den språkliga
samhörigheten med Sverige bevaras och starkes. Och detta mål
kan icke nås på annat sätt, än att vi rätta oss efter
språkbruket i Sverige; vi ha utom i ett eller annat enstaka fall ingen
utsikt att få våra provinsialismer accepterade som god
högsvenska. Det föreligger alltså en force majeure., och målet är så
viktigt, att alla andra hänsyn måste vika: den enskildes
bekvämlighet, den naturliga förkärleken för hemvana uttryck, jå, till
och med en nog så välgrundad övertygelse om, att somliga
finlandismer äro goda och skulle rikta högspråket, om de kunde
finna nåd for rikssvenska öron. Ett sådant
språkrensnings-program kan naturligtvis aldrig realiseras till fullo. Viktigast
är att hålla skriftspråket fritt från större avvikelser; och just på
den punkten kan, som erfarenheten redan visat, ett ganska gott
resultat vinnas.
Dessa finländska strävanden ha här berörts icke endast
därför att de i och för sig måste vara av intresse för en rikssvensk
publik, såsom vittnesbörd om det bildade svenska Finlands
uppfattning av moderlandets kulturella rangställning. Den, vars
tillvaro är hotad, ser ofta klarare och längre än den, som känner
sig trygg. De svenska finlänningarnes fruktan för kulturell
isolering som följd av språklig isolering bör ha vissa allmänna
lärdomar att giva.
Från en synpunkt ha också i Sverige den språkliga
differentieringens faror beaktats, nämligen från den sociala. Man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
